Vad innebär systematiskt arbetsmiljöarbete enligt Arbetsmiljöverket?

SAM i korthet: en ständigt pågående process

SAM – systematiskt arbetsmiljöarbete – är hur ni organiserar, genomför och följer upp arbetsmiljöarbetet. Målet är en arbetsmiljö där ingen blir sjuk, skadas eller dör av jobbet.

Regelverket bygger på samma tre delar. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete syftar till att arbetsgivare ska arbeta systematiskt genom att organisera, genomföra och följa upp arbetsmiljöarbetet, förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet och uppnå en tillfredsställande arbetsmiljö. Arbetsmiljölagen har som ändamål att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet och i övrigt uppnå en god arbetsmiljö.

SAM är inte en engångsinsats. Arbetsmiljöverket beskriver fungerande SAM som en pågående process med flera delar och återkommande uppgifter. Arbetsmiljölagen motsvarar detta: arbetsgivaren ska systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten.

Det här omfattas av SAM

SAM-bestämmelserna gäller all verksamhet där arbetstagare utför arbete för arbetsgivares räkning. De allmänna råden förtydligar att SAM omfattar hela verksamheten, oavsett om den bedrivs på samma ställe, är spridd på flera ställen eller är rörlig. Det gäller också distansarbete, till exempel arbete i arbetstagarens eget hem.

Antalet berörda styr inte omfattningen. SAM gäller inte bara det som påverkar majoriteten av arbetstagarna utan även det som bara påverkar en eller några få. En risk som gäller en enskild befattning eller arbetsuppgift ska hanteras.

Sakligt sett omfattar SAM alla fysiska, organisatoriska och sociala förhållanden som har betydelse för arbetsmiljön, och arbetet ska vara en del av den dagliga verksamheten. Arbetsmiljöförhållanden som regleras i Arbetsmiljöverkets övriga föreskrifter för arbetsgivare ska beaktas och hanteras inom SAM. Där finns preciserade krav på exempelvis undersökningar av arbetsmiljön, riskbedömningar och åtgärder, och ibland särskilda krav på kunskaper eller på hur arbetsmiljöuppgifter fördelas. Egna föreskrifter finns bland annat för buller, farliga ämnen, ensamarbete och arbetsplatsens utformning.

Krav och riktlinjer från Arbetsmiljöverket

Arbetsgivarens ansvar och medarbetarnas medverkan

Arbetsgivaren ansvarar för att SAM-bestämmelserna följs. Den som hyr in arbetskraft likställs med arbetsgivare. Enligt arbetsmiljölagen är arbetsgivaren ytterst ansvarig för arbetsmiljön och ska leda arbetet mot en bättre arbetsmiljö. Partsrådet framhåller att bara arbetsgivaren kan ställas till svars för brister i arbetsmiljön; skyddsombud och medarbetare har andra roller, och cheferna företräder arbetsgivaren.

Arbetsmiljöuppgifter kan fördelas vidare. Ytterst ansvarig kan delegera till en lägre chef, men bara om mottagaren har befogenhet, kompetens och resurser. Fördelningen ska då regleras i ett skriftligt avtal.

Arbetsmiljöarbetet ska drivas i samverkan. SAM (AFS 2023:1) kräver att arbetet sker i samverkan med arbetstagare och skyddsombud, och att undersökningen av arbetsförhållandena och riskbedömningen görs i samverkan med arbetstagare och skyddsombud.

SAM-kartan: återkommande delar att bygga in i vardagen

SAM består av flera sammanhängande delar. Arbetsmiljöverkets SAM-karta ger en översikt över vad arbetsmiljöarbetet behöver innehålla; hur ofta varje del behöver göras beror på verksamheten.

Arbetsmiljöfrågor ska ingå i det dagliga arbetet, till exempel på personalmöten eller i årsbudgeten. SKR uttrycker samma sak: SAM-aktiviteter behöver samordnas med verksamhetens styrning och förbättringsarbete, och arbetsmiljöfrågorna ska finnas med på arbetsplatsträffar, i medarbetarsamtal och i andra sammanhang. Då synliggörs och åtgärdas risker och brister löpande.

De centrala aktiviteterna illustreras ofta som ett hjul med fyra steg: kartläggning, riskbedömning, åtgärder och uppföljning. Hjulet visar att arbetsmiljöarbetet är en kontinuerlig process med återkommande aktiviteter.

När ska SAM-aktiviteter genomföras?

Förutsättningar: policy, rutiner, kunskap och tydlig uppgiftsfördelning

Enligt SKR ställer SAM (AFS 2023:1) krav på att arbetsmiljöarbetet drivs i samverkan med arbetstagare och skyddsombud, att det finns kunskaper för arbetet, att det är tydligt vem som gör vad, att det finns rutiner – i förväg bestämda tillvägagångssätt för hur SAM ska bedrivas – och att SAM följs upp årligen. Alla delar behövs och hänger ihop.

Arbetsmiljöpolicyn är utgångspunkt för det långsiktiga arbetet. Den beskriver hur ni vill ha det på jobbet för att må bra, och det långsiktiga arbetsmiljöarbetet ska utgå från policyn. Arbetsmiljöverket rekommenderar att policyn är konkret och lätt att förstå. Frågor att utgå från när policyn tas fram: Hur vill vi att arbetsmiljön ska vara? Varför är arbetsmiljöarbete viktigt hos oss? Vad vill vi fokusera på för att skapa en bra arbetsmiljö hos oss?

Uppgiftsfördelningen kopplar samman ansvar och praktik: den som får en arbetsmiljöuppgift ska ha befogenhet, kompetens och resurser, och fördelningen ska vara tydlig.

Undersök, bedöm och åtgärda risker – och kontrollera effekten

SAM:s kärna är fyra steg i följd: undersöka, bedöma, åtgärda och kontrollera. Arbetsgivaren ska i samverkan med arbetstagare och skyddsombud regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma risker för ohälsa eller olycksfall. Arbetsmiljön ska undersökas regelbundet utifrån de risker som finns. När verksamheten planeras förändras ska riskerna undersökas redan på planeringsstadiet.

Arbetsmiljörisker kan undersökas på många sätt, till exempel med skyddsronder, mätningar, intervjuer och enkäter. Hitta metoder som passar och fokusera på riskkällorna i den egna verksamheten.

Riskerna ska bedömas och allvarlighetsgraden bestämmas utifrån undersökningar och utredningar. En regelbunden riskbedömning ska vara skriftlig, utom på de allra minsta arbetsplatserna.

När riskerna är bedömda ska nödvändiga åtgärder vidtas och därefter kontrolleras. Arbetsmiljöverkets SAM-karta beskriver delen som att undersöka, bedöma och åtgärda risker samt kontrollera åtgärderna. SKR beskriver samma kedja: undersöka arbetsmiljön, genomföra åtgärder som krävs för att minska eller ta bort risker och sedan följa upp verksamheten för att förebygga olyckor och ohälsa.

Utred ohälsa, olyckor och allvarliga tillbud

Om en arbetstagare drabbas av ohälsa eller olycksfall i arbetet, eller om ett allvarligt tillbud inträffar, ska arbetsgivaren undersöka orsaken. Det gäller utöver de regelbundna undersökningarna av arbetsförhållandena.

Utredningsresultatet används i det fortsatta arbetet: undersökningar och utredningar ligger till grund för riskbedömningen och för vilka åtgärder som vidtas, vilket förbättrar SAM.

Vid allvarliga händelser finns dessutom anmälningsskyldighet. Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivaren omgående anmäla allvarliga olyckor och tillbud till Arbetsmiljöverket. Bestämmelsen är straffsanktionerad.

Årlig uppföljning och vad som behöver dokumenteras

Som arbetsgivare ska du varje år följa upp det systematiska arbetsmiljöarbetet. Då syns om arbetsmiljöarbetet är systematiserat och fungerar.

Uppföljningen kan behöva göras oftare än en gång om året, till exempel efter en omorganisation, ett olycksfall eller ett allvarligt tillbud.

Vissa delar ska dokumenteras skriftligt: handlingsplaner, riskbedömningar och instruktioner för allvarliga risker. En regelbunden riskbedömning ska vara skriftlig, utom på de allra minsta arbetsplatserna. Även när arbetsmiljöuppgifter fördelas vidare ska det finnas ett skriftligt avtal.

Varför SAM lönar sig

Systematiskt arbetsmiljöarbete gör att risker och brister kan upptäckas innan olyckor inträffar eller någon drabbas av ohälsa. Ett väl fungerande SAM leder också till ökad trivsel, kreativitet och produktivitet och är grunden för ett hållbart arbetsliv.

Effekten förstärks när SAM-aktiviteterna samordnas med verksamhetens styrning och förbättringsarbete. Då synliggörs och åtgärdas risker och brister löpande, och arbetsmiljöfrågorna finns med på arbetsplatsträffar och i medarbetarsamtal i stället för att bli en separat kampanj.