Arbetsrättens grunder: rättigheter och skyldigheter på jobbet

Vad arbetsrätten betyder i din vardag

När du har ett jobb finns regler för vad du kan kräva av arbetsgivaren – och vad arbetsgivaren kan kräva av dig. Det är arbetsrätten: de regler som styr anställning och arbetsliv, enligt Arbetsförmedlingen. Unionen beskriver arbetsrätten som den del av svensk lagstiftning som styr förhållandet mellan arbetsgivare och anställda.

Rättigheter och skyldigheter hör ihop. Du har till exempel rätt till en trygg arbetsmiljö, men också skyldigheter: att följa rutiner, sjukanmäla dig och bidra till säkerheten. Arbetsgivaren har på samma sätt både rättigheter – till exempel att leda och fördela arbetet – och skyldigheter mot dig.

Arbetsrätten märks i vardagen: i anställningsavtalet, schemat, lönen, semestern och rutinerna när någon blir sjuk eller skadad. Många villkor finns inte bara i lag utan också i kollektivavtal – avtal mellan fack och arbetsgivare som reglerar till exempel löner, ledighet, arbetstider, försäkringar och pensionsinbetalningar, enligt Arbetslivskoll.

Viktiga rättigheter och skyldigheter på jobbet i Sverige

Anställningsavtal och anställningsform

Du har rätt till ett skriftligt anställningsavtal. Enligt Arbetsförmedlingen ska det innehålla arbetsgivarens namn och organisationsnummer, ditt namn och personnummer, anställningens längd med datum för både start och slut om tjänsten inte är tillsvidare, om du arbetar heltid, deltid eller endast vid behov, vilken lön du ska få, dina arbetsuppgifter och din yrkesbenämning.

Anställningsformen varierar och påverkar hur trygg anställningen är och vilka villkor som gäller. Läs därför avtalet noggrant och kontrollera särskilt längd, omfattning och lön. Får du inget skriftligt avtal eller är något otydligt är det rimligt att be arbetsgivaren om ett skriftligt besked.

Utöver det enskilda anställningsavtalet kan ett kollektivavtal gälla för din arbetsplats. Då gäller det dig oavsett om du är fackmedlem eller inte, enligt Arbetslivskoll. Saknas kollektivavtal bestämmer arbetsgivaren ensam anställningsvillkoren, inom ramen för gällande lagar.

Vad du bör kontrollera i ditt anställningsavtal

Arbetstid, schema och flexibilitet

Arbetsgivaren bestämmer vilka arbetstider som gäller, enligt Arbetsförmedlingen. På vissa arbetsplatser registrerar du din arbetstid. Det finns också en arbetstidslag med regler om hur mycket du får arbeta per dygn, per vecka och per år.

På många kontor är flexibel arbetstid vanligt. Enligt Arbetsförmedlingen styrs flexibel arbetstid av arbetsplatsens lokala avtal eller av att arbetsgivaren formellt har informerat om det. Flexibiliteten är alltså inte något du bestämmer fritt, utan följer reglerna på just din arbetsplats.

Ett arbetsschema innebär att ni har kommit överens om vilka dagar och tider du ska arbeta. Om en chef inte vill att du jobbar en dag och tid som står i schemat måste arbetsgivaren ändå betala lön för den avtalade tiden, enligt Arbetsförmedlingen. Har du frågor om schema eller arbetstid bör du först titta i anställningsavtalet, i eventuellt kollektivavtal och i arbetsplatsens lokala rutiner.

Fördelar och begränsningar med flexibel arbetstid

Arbetsmiljö, olyckor och ersättning

Din arbetsgivare har huvudansvaret för arbetsmiljön, så att du kan utföra ditt arbete utan risk för ohälsa eller olycksfall. Arbetsmiljölagen innehåller regler som arbetsgivare och andra skyddsansvariga ska följa för att förebygga skador och skapa en god arbetsmiljö, enligt Arbetsförmedlingen.

Om du råkar ut för en olycka eller blir skadad på jobbet kan du ha rätt till ersättning. Börja med att informera arbetsgivaren, som är skyldig att anmäla vidare till Försäkringskassan och Arbetsmiljöverket. Arbetsskador kan också anmälas via anmalarbetsskada.se. Behöver du hjälp kan du få stöd av skyddsombudet, enligt Arbetsförmedlingen.

På arbetsplatsen finns ofta ett skyddsombud som företräder arbetstagarna i arbetsmiljöfrågor. Dokumentera gärna tidpunkt, plats, vad du gjorde och vilka som var närvarande – det underlättar både anmälan och eventuell ersättning.

Steg att följa vid arbetsplatsolycka eller skada

Sjukdom, vab och semester

Blir du sjuk har du rätt att vara hemma från jobbet. Det är viktigt att sjukanmäla sig, och arbetsgivaren bestämmer hur det ska gå till – via telefon, mejl eller ett digitalt system, enligt Arbetsförmedlingen. Ta reda på arbetsplatsens rutin innan du behöver den.

Om ditt barn blir sjukt har du rätt att vara ledig med tillfällig föräldrapenning fram till att barnet har fyllt 12 år. I vardagen kallas det vab, vård av barn. Både mammor och pappor har rätt att vara lediga för vård av barn, enligt Arbetsförmedlingen.

I Sverige har alla anställda rätt till 25 dagars semester per år, oavsett ålder och anställningsform. Du kan ha fler semesterdagar beroende på kollektivavtal och anställningsavtal. Semestern är till för vila och återhämtning, enligt Arbetsförmedlingen. Utöver semesterdagarna kan kollektivavtal och avtal innehålla regler om semesterlön och om hur semester planeras och förläggs – kontrollera vad som står i ditt avtal.

Kollektivavtalets betydelse för lön, pension och trygghet

På en arbetsplats med kollektivavtal får du enligt Sveriges Ingenjörer bland annat rätt till lönerevision, tjänstepension och försäkringar vid sjukdom och arbetslöshet. Du får också rätt till föräldralön samt ersättning vid övertid, beredskap och restid. Vissa förmåner finns inte i lag, till exempel rätten till lönerevision och tjänstepension – de regleras i kollektivavtalen. Rätten till lönesamtal regleras också i kollektivavtal, inte i svensk lag.

Utan kollektivavtal bestämmer arbetsgivaren ensidigt vilka villkor som ska gälla utöver arbetsrättsliga lagar och det enskilda anställningsavtalet, enligt Sveriges Ingenjörer. Arbetslivskoll beskriver samma sak: utan kollektivavtal bestämmer arbetsgivaren ensam anställningsvillkoren och behöver bara följa gällande lagar. Kollektivavtalen säger att arbetsgivaren ska betala en rad förmåner, som försäkringar och särskilda pensionsinbetalningar – utan kollektivavtal behöver arbetsgivaren inte göra det.

Enligt Arbetslivskoll omfattas nio av tio anställda av kollektivavtal. Finns ett kollektivavtal på din arbetsplats gäller det dig även om du inte är medlem i ett fackförbund. Kollektivavtalet innebär också fredsplikt: när avtalet är klart får de anställda inte strejka för att förbättra villkoren under avtalsperioden. En arbetstagare utan kollektivavtal omfattas inte av fredsplikt och får strejka för att få till stånd ett kollektivavtal.

Fackligt medlemskap är en separat fråga. Enligt Sveriges Ingenjörer gäller kollektivavtalet alla anställda hos en arbetsgivare med kollektivavtal, men vid exempelvis uppsägningar eller neddragningar är det bara medlemmar som får hjälp av facket. Ju fler medlemmar, desto starkare förhandlingsposition – vilket enligt samma källa leder till bättre villkor för alla.

Så gör du om något inte stämmer

Börja med att prata med arbetsgivaren eller närmaste chef. Många frågor om lön, schema, arbetstid eller ledighet går att lösa direkt, särskilt om du kan hänvisa till anställningsavtalet, ett kollektivavtal eller arbetsplatsens rutiner. Skriv gärna ner vad ni kommer fram till.

Gäller det arbetsmiljön eller en olycka kan du ta hjälp av skyddsombudet. Vid en arbetsskada ska du informera arbetsgivaren, som är skyldig att anmäla vidare till Försäkringskassan och Arbetsmiljöverket. Du kan också använda anmalarbetsskada.se, enligt Arbetsförmedlingen.

Är du medlem i ett fackförbund kan du vända dig dit för råd och stöd. Kollektivavtalet gäller alla anställda på en arbetsplats med kollektivavtal, men hjälp vid exempelvis uppsägningar eller neddragningar ges enligt Sveriges Ingenjörer bara till medlemmar. Saknar din arbetsplats kollektivavtal kan facket ändå ge vägledning om vilka lagar och villkor som gäller.

Samla underlag: anställningsavtal, lönespecifikationer, schema, mejl och anteckningar om vad som sagts och när. Ju tydligare underlag, desto lättare att reda ut vad som gäller – oavsett om du löser frågan själv, med facket eller med stöd av skyddsombudet.