Foto till artikeln Arbetsrättens grunder: LAS, avtal, rättigheter, skyldigheter
Foto av delphinmedia på Pixabay

Arbetsrätt

Arbetsrättens grunder: LAS, avtal, rättigheter, skyldigheter

Arbetsrätten reglerar arbetsmarknadsrelationer, sysselsättning och sociala rättigheter. Reglerna kan komma från nationell lagstiftning, EU-rätt och internationell lagstiftning.

Detta är en redaktionell pseudonym för publikationen, inte ett påstående om en oberoende verifierad personlig identitet. Ursprunglig redaktionell byline: Redaktion Arbetsrätt.

Vad arbetsrätten omfattar

Arbetsrätten reglerar arbetsmarknadsrelationer, sysselsättning och sociala rättigheter. Reglerna kan komma från nationell lagstiftning, EU-rätt och internationell lagstiftning.

Svenska lagar på området omfattar lagen om anställningsskydd (LAS), lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL), diskrimineringslagen och lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen. LAS reglerar bland annat anställningar och hur de avslutas.

Sverige har ingen lagstadgad minimilön. I stället regleras löner och andra anställningsvillkor till stor del genom kollektivavtal.

För anställningsfrågor behöver lagstiftning, kollektivavtal och det enskilda anställningsavtalet läsas tillsammans. Vissa bestämmelser i LAS kan ändras genom kollektivavtal.

Anställningsavtalet och dess roll

Anställningsavtalet är överenskommelsen mellan arbetsgivare och arbetstagare. Det brukar ange parterna, arbetsuppgifter eller befattning, lön, arbetstid, anställningsform och uppsägningstid.

Huvudregeln enligt LAS är att anställningen gäller tills vidare och på heltid, om inget annat avtalas. Tidsbegränsade anställningar får avtalas enligt lag och kollektivavtal.

LAS kräver inte att anställningsavtalet är skriftligt. Arbetsgivaren ska däremot lämna skriftlig information om villkor av väsentlig betydelse för anställningen; uppgifterna anges i 6 c § LAS.

Villkoren gäller inom ramen för lag och kollektivavtal. Bestämmelser i det individuella avtalet kan inte åsidosätta tvingande regler, och ändringar av exempelvis lön, arbetstid eller befattning bör dokumenteras.

Före en nyanställning ska arbetsgivaren pröva om en redan anställd som anmält intresse kan erbjudas högre sysselsättningsgrad. Arbetsgivaren ska också undersöka om någon har företrädesrätt till återanställning.

Rättigheter, skyldigheter och arbetsmiljö

Rättigheter i anställningen omfattar bland annat lön för utfört arbete, en arbetsmiljö utan oacceptabla risker och ledighet enligt regler och avtal.

Arbetstagaren ska utföra arbetsuppgifter som följer av anställningen och följa arbetsgivarens instruktioner inom anställningens ram. Arbetstagaren ska också medverka i arbetsmiljöarbetet.

Arbetsgivaren ansvarar för en säker arbetsmiljö och för att risker hanteras. Arbetstagaren ska följa rutiner, använda skyddsutrustning och rapportera tillbud.

På många arbetsplatser företräder skyddsombud arbetstagarna i arbetsmiljöfrågor. Rutiner, riskbedömningar och rapporterade tillbud kan visa hur arbetsmiljöarbetet har hanterats.

Arbetsrätten i praktiken: förhandling, omorganisation och uppsägning

Omorganisation och andra förändringar kan medföra förhandlingar, nyanställningar, omplaceringar och uppsägningar. Underlaget behöver tas fram innan en åtgärd genomförs: vilka befattningar berörs och vilka regler och avtalsvillkor gäller?

En arbetsgivare får säga upp en arbetstagare endast om det finns sakliga skäl. Skälen kan vara arbetsbrist eller personliga skäl, och arbetsgivaren ska först undersöka om arbetstagaren kan omplaceras till annat arbete.

Vid uppsägning på grund av arbetsbrist är huvudregeln att längre anställningstid ger företräde till fortsatt anställning, förutsatt att arbetstagaren har tillräckliga kvalifikationer. Innan turordningen fastställs får arbetsgivaren undanta högst tre arbetstagare som bedöms ha särskild betydelse för verksamheten.

Uppsägningstiden är en månad vid anställning kortare än två år och ökar med anställningstiden till sex månader vid mer än tio år. De mellanliggande nivåerna är två, tre, fyra och fem månader.

En särskild visstidsanställning övergår enligt LAS till tillsvidareanställning efter minst 12 månader under en femårsperiod hos samma arbetsgivare. För vikariat gäller 24 månader under en femårsperiod.

En tidsbegränsad anställning upphör i regel när den avtalade tiden löper ut. Avsked innebär att anställningen upphör omedelbart och får ske om arbetstagaren grovt har åsidosatt sina skyldigheter mot arbetsgivaren.

Den som sagts upp på grund av arbetsbrist kan ha företrädesrätt till återanställning om anställningstiden uppgår till minst 12 månader under de senaste tre åren. Företrädesrätten gäller i nio månader, och arbetstagaren ska meddela att hen vill använda den.

Steg vid uppsägning på grund av arbetsbrist

  1. Undersök om omplacering är möjlig
  2. Fastställ turordning utifrån anställningstid
  3. Undanta högst tre arbetstagare med särskild betydelse
  4. Meddela uppsägning enligt gällande uppsägningstid
  5. Arbetstagaren får företrädesrätt till återanställning i nio månader

När du behöver arbetsrättslig hjälp

Vid frågor om ett avtalsvillkor, en planerad förändring eller en uppsägning kan arbetstagare och arbetsgivare behöva stöd. Man kan vända sig till sin fackliga organisation, en arbetsgivarorganisation eller en jurist med arbetsrättslig inriktning.

LAS finns som lag (1982:80) i Svensk författningssamling (SFS). Vid en tvist kan en domstol förklara en uppsägning ogiltig om sakliga skäl saknas.

Mer från Arbetsrätt

Arbetsrätt

Vad gäller vid diskriminering i arbetslivet?

Diskriminering är förbjuden i arbetslivet enligt diskrimineringslagen. Arbetsgivaren ansvarar för att anställda och inhyrd personal inte utsätts. Skyddet omfattar även praktikanter.