Vad gäller för arbetsgivaren vid olycka eller tillbud?

Olycka, tillbud eller arbetsskada – vad är skillnaden?

Enligt Arbetsmiljöverket är en arbetsskada dels olyckor på arbetet eller på väg till och från arbetet, dels fysiska och psykiska sjukdomar som beror på arbetet. Exempel är halkolycka, fall från stege, trafik- eller cykelolycka på väg till eller från arbetet, allergi mot ett ämne man arbetar med och psykisk ohälsa till följd av bråk eller stress på arbetsplatsen. Försäkringskassan räknar även in smittsamma sjukdomar som uppkommit genom smitta i vissa arbeten, till exempel vård och behandling av smittförande personer, samt samhällsfarlig smitta som uppstått på jobbet.

Ett tillbud är inte en skada, utan en händelse som hade kunnat leda till skada. Enligt 3 kap. 3 a § arbetsmiljölagen är ett allvarligt tillbud en händelse som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa. Det är den kategorin som måste anmälas till Arbetsmiljöverket.

En allvarlig arbetsolycka är en olycka där en eller flera personer skadats på arbetsplatsen eller på en plats de besökt i arbetet. En mindre allvarlig arbetsolycka kan enligt Arbetsmiljöverket till exempel vara en stukad fot efter att man snubblat, en klämskada, ryggont efter att ha burit något tungt eller en kniv som slinter och orsakar en blödning.

Skillnader mellan arbetsskada, allvarligt tillbud och arbetsolycka

Arbetsgivaren ska alltid utreda det som har hänt

När en arbetsskada har inträffat ska arbetsgivaren utreda händelsen, undersöka risker i verksamheten och vidta de åtgärder som olyckan föranleder. Arbetsmiljöverket formulerar samma krav: arbetsgivaren behöver reda ut vad som har hänt, så att det inte händer igen. Utredningen ska göras oavsett om händelsen också har anmälts till Försäkringskassan eller Arbetsmiljöverket.

Arbetsmiljöverket framhåller att både händelsen och rutinerna ska utredas. Punkten ”utred händelsen” har sällskap av punkten ”utred rutinerna”: olyckan är också underlag för att bedöma om arbetsplatsens egna rutiner för arbetsmiljöarbetet behöver ändras.

Utredningen får praktisk betydelse först när den leder till åtgärder i verksamheten: vad som ska ändras i utrustning, arbetssätt, bemanning eller instruktioner, vem som ansvarar och när det ska vara klart. Det är också den dokumentationen som visar att arbetsgivaren har fullgjort sin skyldighet om Arbetsmiljöverket följer upp händelsen.

Steg vid inträffande av arbetsskada – vad arbetsgivaren ska göra

När måste du anmäla till Arbetsmiljöverket?

Enligt 3 kap. 3 a § arbetsmiljölagen finns fyra anmälningspliktiga situationer. De är dödsfall, svårare personskador, skador i arbetet som drabbat flera arbetstagare samtidigt och allvarliga tillbud. Ett allvarligt tillbud är en händelse som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa. Anmälan ska göras utan dröjsmål. Enligt Arbetsmiljöverket helst samma dag.

En svårare personskada kan enligt Arbetsmiljöverket till exempel vara förlust av en kroppsdel, fraktur på ett ben i kroppen, kraftig blödning, skada på sinnesorgan som syn eller hörsel, stor skada på nerver, muskler eller senor, skada på inre organ som lungor, hjärta, lever, njurar, magsäck eller tarmar, eller andra eller tredje gradens brännskada. Som exempel på allvarlig arbetsolycka nämner Arbetsmiljöverket skador som orsakar fraktur på ett ben i kroppen, svår blödning eller svår skada på nerver, muskler eller senor, samt skador på inre organ.

För elever som genomgår utbildning gäller samma anmälningsregler, men det är skolhuvudmannen som anmäler händelsen till Arbetsmiljöverket. Reglerna gäller inte barn i förskolan eller elever i fritidshem.

Anmälningspliktiga händelser enligt arbetsmiljölagen

Anmälan till Försäkringskassan gäller alla arbetsskador

Alla arbetsskador ska anmälas till Försäkringskassan – både skador på arbetsplatsen och skador på vägen till eller från jobbet. Även vid hemarbete ska du anmäla arbetsskada. Arbetsmiljöverket tar emot allvarliga arbetsolyckor och allvarliga tillbud, så typen av arbetsskada avgör vart anmälan går; ibland behövs anmälan till båda. Anmäl så fort som möjligt.

Att anmäla är inte att erkänna något: när du anmäler skadan bekräftar du varken att den har hänt eller tar på dig ansvaret för den. Du ska anmäla även om du själv inte såg vad som hände, och även om du och medarbetaren är oense om förloppet – Försäkringskassan bedömer om skadan ska klassas som arbetsskada. En arbetsgivare som inte anmäler en arbetsskada kan få böter.

Om medarbetaren blir sjukskriven på grund av skadan betalar arbetsgivaren sjuklön de 14 första dagarna, därefter ansöker medarbetaren om sjukpenning som vanligt. Efter anmälan får medarbetaren ett brev som bekräftar att anmälan är gjord, med information om arbetsskadeförsäkringen.

Samverka med skyddsombud och den drabbade

Prata med skyddsombudet och den som drabbats av skadan innan du anmäler, så att ni är överens om vad som har hänt. Om arbetsplatsen har ett skyddsombud ska du enligt Försäkringskassan samråda om arbetsskadeanmälan och ge ombudet en kopia.

Skyddsombudet företräder arbetstagarna i arbetsmiljöfrågor och ska verka för en tillfredsställande arbetsmiljö, men ombudet har inte arbetsgivarens formella arbetsmiljöansvar om något händer. På en arbetsplats med minst fem arbetstagare ska ett eller flera skyddsombud utses enligt 6 kap. 2 § arbetsmiljölagen.

Så gör du anmälan i praktiken

Anmälan görs via anmalarbetsskada.se. Välj först typ av arbetsskada, fyll i anmälan noga och skriv ut en kopia eller spara den i datorn. Behöver du hjälp att fylla i anmälan kan du ringa Arbetsmiljöverket på 010-730 90 00.

Tidsramarna skiljer sig mellan myndigheterna: anmälan till Arbetsmiljöverket ska göras utan dröjsmål och helst samma dag, medan anmälan till Försäkringskassan ska göras så fort som möjligt. Har du anmält fel medarbetare gör du en ny anmälan för den medarbetare som skadan gäller, meddelar den felaktigt anmälda personen – som har fått ett bekräftelsebrev – och ringer Försäkringskassan för att säga att det blev fel.

Så gör du anmälan till Försäkringskassan och Arbetsmiljöverket

Efter skadan: arbetsanpassning och återgång

När ohälsa har uppstått har arbetsgivaren också ansvar för efterhjälpande insatser i form av arbetsanpassning. Med arbetsanpassning menas en individuell åtgärd i den fysiska, organisatoriska eller sociala arbetsmiljön, så att en arbetstagare med nedsatt arbetsförmåga ska kunna fortsätta sitt arbete eller återgå i arbete efter sjukskrivning. Anpassningarna kan behöva göras i ett tidigt skede för att undvika skador och ohälsa, justeras efter hand och omfatta både fysiska, psykiska och organisatoriska aspekter. Reglerna finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2023:2, 3 kap.

Fysiskt kan det handla om ett hjälpmedel, till exempel en anpassad stol för ett stående arbete. Psykiskt eller kognitivt kan det handla om att ge arbetstagaren ökad kontroll över upplägget av arbetet. Organisatoriskt kan det handla om att ändra schemat för att slippa arbeta tidigt på morgonen eller sent på kvällen, eller att sätta av mer tid för att kunna utföra arbetsuppgiften. En medarbetare med ryggsmärta kan, förutom att inte kunna lyfta tungt, behöva extra pauser på grund av smärta eller förändrade arbetstider om smärtan är värre på morgonen.

En individuell arbetsanpassning får inte leda till ökade risker för övriga medarbetare. Anpassningen ska lösas så att belastningen inte flyttas över på kollegorna.

Process för arbetsanpassning efter arbetsskada

Förebyggande rutiner, ansvar och delegation

Enligt 3 kap. 2 § arbetsmiljölagen ska arbetsgivaren vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. Verksamheten ska planeras, ledas och kontrolleras systematiskt så att arbetsmiljön uppfyller kraven (3 kap. 2 a §). Arbetstagaren ska ha god kännedom om förhållandena under vilka arbetet bedrivs och upplysas om risker som kan vara förbundna med arbetet (3 kap. 3 §) – arbetar någon med en farlig maskin ska hen få tillbörlig utbildning i att hantera den utan att riskera skada. Rutiner för olyckor och tillbud hör hemma i detta systematiska arbete, och de ska enligt Arbetsmiljöverket också utredas när något har hänt.

Arbetsgivaren har det yttersta arbetsmiljöansvaret. Uppgifter kan delegeras, exempelvis till en förman på en industri, men bara om delegationen är tydligt skriftlig och mottagaren har både kompetens och befogenheter för ansvaret. Om en olycka sker inom förmannens område kan förmannen bli ansvarig.

Brottsligt ansvar kan bli aktuellt om någon uppsåtligen eller av oaktsamhet orsakat kroppsskada eller sjukdom som inte är ringa genom att åsidosätta vad som enligt arbetsmiljölagen ålegat honom till förebyggande av ohälsa eller olycksfall (3 kap. 10 § brottsbalken).

Fördelar och risker med att delegera arbetsmiljöansvar