Vad bestämmer kollektivavtalet om lön och arbetstid?

Detta bestämmer kollektivavtalet om lön och arbetstid

Ett kollektivavtal är en skriftlig överenskommelse mellan arbetsgivare och fackförbund. Det styr villkoren på din arbetsplats: lön, arbetstid, semester, övertidsersättning och tjänstepension. Där finns också regler för obekväm arbetstid (OB), övertid, försäkringar, extra ersättning vid föräldraledighet och villkor vid uppsägning. Avtalet tecknas av fackförbund och arbetsgivarorganisationer eller enskilda arbetsgivare.

Lagen ger ett grundskydd: rätt till semester, regler för arbetstid och skydd vid uppsägning. Ofta är det bara en lägstanivå. Kollektivavtalet bygger vidare och kan ge bättre villkor, till exempel högre ersättning, mer semester och bättre pension. I avtalet ingår också ett löneavtal som styr hur och när din lön kan höjas, vilket gör löneutvecklingen på arbetsplatsen tydlig.

Lönen: löneavtal, lägstalön och individuell lönesättning

Din lön påverkas i första hand av vilket kollektivavtal arbetsgivaren har. Avtalet anger hur lönen sätts, vilka lönekriterier som gäller, vilken lägstalön du har rätt till och dina rättigheter vid löne- och utvecklingssamtal. Lägstalönen finns inte i lagen utan i avtalet.

Många kollektivavtal har individuell lönesättning. Lönen sätts individuellt och kan skilja sig från kollegornas, men den får inte vara sämre för att du är visstids- eller deltidsanställd – räknat som heltidslön. Både arbetslivserfarenhet och utbildning ska vägas in. Lönen påverkas av hur du bidrar till verksamhetens mål, ditt ansvar, din erfarenhet och kompetens samt om du tar extra uppdrag.

Avtalet kan samtidigt garantera en löneökning för gruppen som helhet. Akademikerförbundet SSR beskriver att kollektivavtalet för kommun, region och kommunalt bolag från 1 april 2025 garanterar att summan av medlemmarnas löner ökar med minst 3,4 procent 2025 och minst 3 procent 2026. Det är ingen individgaranti: siffrorna avser den totala lönesumman för samtliga medlemmar hos arbetsgivaren efter lönerevisionen. Din egen lön sätts fortfarande individuellt utifrån kriterierna för lönesättning.

Arbetstiden: ordinarie tid, övertid, jour och vila

Arbetstidslagen (ATL) är normen för hur mycket och när du får arbeta. Ordinarie arbetstid är högst 40 timmar per vecka, oavsett när på dygnet eller vilka dagar du arbetar. Kommunal och arbetsgivaren kan avtala om andra villkor än ATL:s, men de får inte vara sämre än lagen. Allt som skiljer sig från lagen ska stå i kollektivavtalet.

Övertid har fasta tak. Allmän övertid får vara högst 48 timmar under fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad, och totalt högst 200 timmar per kalenderår. Ingen får arbeta mer än 150 timmar extra övertid under ett kalenderår. Den sammanlagda arbetstiden får vara högst 48 timmar i genomsnitt per vecka under en period om högst fyra månader; semester och sjukfrånvaro räknas då som fullgjord arbetstid. Jourtid – att du är på arbetsplatsen och står till arbetsgivarens förfogande för att arbeta när det behövs – får vara högst 48 timmar under fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad. Utför du aktivt arbete under jourtid räknas det som övertid, inte jour.

Vilan regleras också. Du ska ha minst elva timmars sammanhängande dygnsvila per 24-timmarsperiod, och tiden mellan midnatt och klockan 5 ska ingå. Avvikelse får göras om verksamheten måste bedrivas dygnets alla timmar. Du har rätt till minst 36 timmars sammanhängande ledighet varje vecka, och veckovilan ska så långt möjligt ligga på veckoslutet. Beredskapstid – att du står till arbetsgivarens förfogande hemma för att vid behov arbeta – räknas inte som veckovila.

Arbetstidsgränser enligt Arbetstidslagen och kollektivavtal

Centrala ramar – lokala löner och dialog

De centrala kollektivavtalen ger ett ramverk, men tillämpningen sker lokalt. Verksamheter har olika förutsättningar och ansvarsfördelning, så lönebildningen behöver utformas efter den lokala organisationens behov och struktur. Lönebildning omfattar allt från strategiska överväganden till dialogen mellan chef och medarbetare. Lönen är ett styrmedel för att rekrytera och behålla medarbetare med den kompetens verksamheten behöver på kort och lång sikt.

I Sverige tar arbetsmarknadens parter gemensamt ansvar för löneutvecklingen och förhandlar fram villkoren. Den konkurrensutsatta industrin anger takten för löneutvecklingen – den kallas märket. Övriga sektorer – privat tjänstesektor, kommuner och regioner samt statlig sektor – måste förhålla sig till och följa den takten. Industriavtalet är därför först ut i avtalsrörelsen, och de andra sektorerna följer efter för att inte störa märkessättningen.

Avtalet gäller en tid – sedan förhandlas det om

Kollektivavtal gäller under en bestämd tid. När de löper ut förhandlar parterna fram nya villkor i en avtalsrörelse, som återkommer regelbundet. Som medlem kan du påverka vilka krav ditt förbund driver i förhandlingarna.

Akademikerförbundet SSR uppger att det nuvarande kollektivavtalet i kommuner och regioner, HÖK 25, löper ut i mars 2027. Det gäller från 1 april 2025 och i två år. Förbundet tar emot medlemmarnas förslag inför förhandlingarna 2027.

Giltighetstid för HÖK 25 – Kollektivavtal i kommuner och regioner

Utan kollektivavtal finns inga garantier

Saknas kollektivavtal på arbetsplatsen finns inga garantier för villkoren. Du kan gå miste om till exempel tjänstepension, försäkringar och olika ersättningar. Utan avtal finns heller inget löneavtal som styr hur och när lönen kan höjas, och ingen avtalad lägstalön att jämföra med.

Inom privat sektor saknar en del arbetsgivare kollektivavtal, enligt Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser. För dig som arbetstagare innebär det att semesterersättning, OB, övertidsersättning och pension inte är garanterade på samma sätt som när ett avtal finns.

Fördelar med kollektivavtal jämfört med utan avtal

Så tar du reda på vad som gäller för dig

Kontrollera först om arbetsgivaren har kollektivavtal – Kommunals verktyg Kollektivavtalskollen visar det. Har du avtal står där bland annat vilken lägstalön som gäller. Läs sedan avtalets regler för lön och arbetstid, inklusive lönekriterierna och dina rättigheter vid löne- och utvecklingssamtal, så att du vet vilka krav som är relevanta för din befattning.

Jämför din lön med underlag. Kommunals medlemsförmån Lönekartan låter dig jämföra din lön med över 300 000 löner inom kommuner och regioner i hela Sverige. Hos Statistikmyndigheten SCB kan du se snittlöner för ditt yrke. Prata också med kollegor och andra i branschen, särskilt på samma arbetsplats eller med samma arbetsuppgifter – det ger en konkret jämförelse.

Vid osäkerhet eller inför ett lönesamtal kan du kontakta ditt fackförbunds rådgivning. Kommunal har till exempel en direktkanal för medlemsfrågor och digital lönecoachning i grupp med erfarna lönerådgivare. Vill du ha detaljerna i arbetstidslagen kan du läsa lagtexten på riksdagens webbplats.