Hur räknas övertid och OB-tillägg?

Avtalet styr – därför finns inget enhetligt svar

Varken övertidsersättning eller OB-tillägg följer av lag. Seko konstaterar att ingen lag ger rätt till ersättning för övertid, inte heller till extra pensionsavsättning eller fria arbetskläder. Unionen säger samma sak om obekväm arbetstid: ingen lag ger rätt till extra ersättning när du jobbar kvällar och helger. Rättigheterna kommer i stället från kollektivavtalet eller, om sådant saknas, anställningsavtalet.

Enligt Seko har facket förhandlat fram villkor utöver lagens miniminivå i kollektivavtalet: lön, reglerad arbetstid, OB-ersättning, övertidsersättning, högre pension och garanterade löneökningar. Innehållet skiljer sig mellan olika kollektivavtal, även om mycket är gemensamt.

Därför finns inget enhetligt svar: vilken ersättning du får och hur den beräknas avgörs av avtalet på just din arbetsplats.

För övertid finns ändå en konkret räkneformel i Unionens avtal: månadslönen delas med 72. För OB finns ingen motsvarande gemensam siffra – satsen måste hämtas i avtalet.

Utan kollektivavtal behöver arbetsgivaren enligt Seko inte ge dig något utöver vad lagen föreskriver. Unionens råd är att se till att övertidsersättningen regleras i anställningsavtalet.

Du har ändå rätt till skriftlig information. Enligt lagen om anställningsskydd ska arbetsgivaren lämna skriftlig information om din arbetstid, ditt arbetstidsmått och andra villkor av väsentlig betydelse för anställningen, påpekar Sveriges Ingenjörer.

Finns kollektivavtal regleras arbetstidsfrågorna huvudsakligen i tillhörande arbetstidsavtal; saknas kollektivavtal gäller arbetstidslagen.

Kollektivavtalet reglerar lägsta lön, men arbetsgivaren får ge bättre villkor än avtalet kräver. Utan avtal är skillnaden stor: Seko konstaterar att lönen i princip kan vara noll kronor.

Vad räknas som övertid?

Med övertid avses arbetstid som överstiger ordinarie arbetstid och jourtid, enligt Sveriges Ingenjörer. Ordinarie arbetstid är som huvudregel högst 40 timmar per vecka.

För beräkningen är ordningen avgörande: först ordinarie arbetstid, sedan jourtid, därefter övertid. Kvalificerad övertid är den del av övertiden som avtalet pekar ut för 72-formeln.

Den sammanlagda arbetstiden – ordinarie arbetstid inklusive övertid – får vara högst 48 timmar per vecka i genomsnitt under en period om fyra månader. Enligt IF Metall går den gränsen inte att avtala bort.

IF Metall räknar även in jourtid, semesterledighet och sjukfrånvaro i den sammanlagda arbetstiden på 48 timmar per vecka. Dessutom har varje arbetstagare rätt till minst elva timmars sammanhängande dygnsvila.

IF Metall betonar att övertid inte får vara en regelbunden del av arbetstiden; den ska vara något utöver det vanliga.

Lagen sätter också tak för uttaget: högst 48 timmar under en fyraveckorsperiod eller 50 timmar under en kalendermånad, och högst 200 timmar per år.

Vid särskilda skäl, som oförutsedda sjukdomsfall eller en tillfällig arbetsanhopning som arbetsgivaren inte kunnat förutse, får ytterligare högst 150 timmar tas ut, enligt Sveriges Ingenjörer. Kollektivavtal kan sätta lägre tak – i Teknikavtalet, IF Metalls största avtal, är gränsen 150 timmar övertid per år.

Jourtid är en egen kategori och räknas inte som övertid. Sveriges Ingenjörer definierar jourtid som tid då arbetstagaren står till förfogande på arbetsplatsen för att vid behov utföra arbete, med ett tak på 48 timmar under fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad.

Beredskap är i stället tid då du kan lämna arbetsplatsen men måste finnas tillgänglig. Övertid är alltså först den tid som ligger utöver både ordinarie arbetstid och jourtid.

Så räknas övertiden i Unionens avtal: månadslön delad med 72

I de flesta av Unionens kollektivavtal räknas övertidsersättningen ut genom att månadslönen delas med 72 för varje timme du jobbar kvalificerad övertid. Formeln ger ett timbelopp som utgår från din månadslön.

Formeln ser ut så här: månadslön ÷ 72 = ersättning för en timme kvalificerad övertid. En sådan timme motsvarar alltså en sjuttiotvådels månadslön. Sätt in din egen månadslön i formeln för att få ditt timbelopp.

Med flera timmar blir räkningen: antal kvalificerade övertidstimmar × (månadslönen ÷ 72) = övertidsersättning. Du behöver alltså bara månadslönen, divisorn 72 och antalet timmar för att få beloppet.

Vad som är kvalificerad övertid avgörs av avtalstexten, inte av formeln. Timbeloppet blir användbart först när du vet vilka av dina timmar som räknas dit.

Divisorn och villkoren varierar mellan avtal. Unionen skriver uttryckligen att 72-metoden gäller de flesta av förbundets kollektivavtal, inte samtliga, och Seko understryker att innehållet skiljer sig åt mellan olika branschavtal.

Vilken övertid som räknas som kvalificerad, vilka tider på dygnet som omfattas och vilka tak som gäller står i det avtal som omfattar dig. Teknikavtalets 150-timmartak är ett exempel på att avtalet kan vara strängare än lagen.

Viktiga siffror för övertid och OB-tillägg i kollektivavtal (Sverige)

OB-tillägg: extra ersättning för kvällar och helger

OB-tillägg är extra ersättning för obekväm eller förskjuten arbetstid, det vill säga när din arbetstid är schemalagd till kvällar och helger. Du har rätt till tillägget om du omfattas av Unionens kollektivavtal.

OB-tillägget beräknas på den arbetstid som är schemalagd till kvällar och helger, den tid Unionen kallar obekväm eller förskjuten arbetstid. Hur stor satsen är står i kollektivavtalet för din bransch.

Räkningen följer två steg: räkna antalet timmar som är schemalagda till kvällar och helger, och använd den sats avtalet anger. Utan avtalets sats går det inte att få fram ett kronbelopp.

Det finns ingen enhetlig nivå att utgå från. Seko skriver att vad som gäller varierar från bransch till bransch och att det därför inte exakt går att säga om och när du har rätt till OB.

Satserna sätts branschvis, så samma kvällspass kan ge olika tillägg på olika arbetsplatser. Hämta därför siffran ur ditt eget avtal – någon gemensam nivå finns inte.

Ersättningen kan vara utformad med olika intervall och olika satser beroende på avtal. Samma typ av kvälls- eller helgpass kan värderas olika i olika avtal.

OB och övertid har olika grunder och ska inte blandas ihop. OB-tillägget kompenserar för när arbetet är förlagt, medan övertidsersättningen kompenserar för att arbetet ligger utöver ordinarie arbetstid och jourtid.

Övertid vs. OB-tillägg: Skillnader i grund och ersättning

Hitta dina exakta siffror i avtalet

Börja med att ta fram den avtalstext som gäller för dig: kollektivavtalet om sådant finns, annars anställningsavtalet och den skriftliga information om anställningens villkor som arbetsgivaren är skyldig att lämna enligt lagen om anställningsskydd.

Enligt Seko ska du få den informationen senast en månad efter att anställningen börjat, och viss information redan senast den sjunde kalenderdagen.

Anställningsbeviset ska enligt Seko beskriva vilken anställning du har, vilka tider du jobbar, vad du ska göra och vilken lön du får. Det är den första handlingen att utgå från när du räknar fram din ersättning.

Du kan kontrollera om arbetsgivaren har kollektivavtal med Seko i Kollektivavtalskollen. Finns avtal är arbetsgivaren skyldig att erbjuda minst den lön avtalet anger.

Schemat spelar roll för båda tilläggen: enligt Seko ska du få ditt schema minst två veckor i förväg, och ändringar ska meddelas så snart som möjligt. Det är mot schemat du avgör vilka timmar som är övertid och vilka som är OB.

Om något är otydligt är det snabbaste sättet att få svar att fråga din lokala fackliga representant. Seko hänvisar just till den lokala Seko-representanten när det gäller om och när OB gäller.

IF Metall råder den som saknar kollektivavtal att kontakta en ombudsman på sitt fackförbund, som kan ge råd. IF Metalls medlemmar kan vända sig till en ombudsman på sin lokala avdelning.

Kontrollera sedan lönespecifikationen mot avtalet. Leta efter de egna raderna för övertid och OB, stäm av antalet timmar mot ditt schema och räkna själv fram vad satsen borde ge utifrån din lön.

För övertid kan du använda divisorn 72 som kontroll. För OB letar du i avtalet efter satsen för kvällar och helger och använder den på antalet timmar.

Om timmarna, satsen eller beloppet inte stämmer har du underlag för att ställa frågan till lönekontoret eller din fackliga representant.

Så hittar du dina rättigheter till övertid och OB-tillägg

Pengar eller kompledighet?

Övertid behöver inte alltid betalas ut i pengar. Unionen beskriver att kollektivavtalet innehåller regler för antingen övertidsersättning eller kompensationsledighet när du jobbar övertid, och det är avtalet som bestämmer vilken form som gäller där du arbetar.

Finns lokala överenskommelser på arbetsplatsen behöver du läsa dem tillsammans med det centrala avtalet.

Vid ersättning i pengar syns värdet av övertiden direkt på lönespecifikationen, medan kompensationsledighet innebär att du i stället tar ut arbetstid som ledighet – värdet realiseras då först när ledigheten faktiskt kan läggas ut.

Hur många timmars ledighet en övertidstimme motsvarar varierar mellan avtal, eftersom det är avtalets omräkningsregler som styr.

För att räkna fram värdet i ledighet behöver du avtalets omräkningsregel. Utan den går det inte att omvandla en övertidstimme till ett exakt antal lediga timmar.

Fördelar och nackdelar med pengar jämfört med kompensationsledighet

Läs mer: Kollektivavtal (handels.se).