Hur räknas övertid och OB-tillägg?

Avtalet styr – därför finns inget enhetligt svar

Varken övertidsersättning eller OB-tillägg följer av lag. Seko konstaterar att ingen lag ger rätt till ersättning för övertid – inte heller till extra pensionsavsättning eller fria arbetskläder. Unionen säger samma sak om obekväm arbetstid: ingen lag ger rätt till extra ersättning när du jobbar kvällar och helger. Rättigheterna kommer i stället från kollektivavtalet eller, om sådant saknas, från anställningsavtalet.

Enligt Seko är det genom kollektivavtalet som facket förhandlat fram villkor utöver lagens miniminivå: lön, reglerad arbetstid, OB-ersättning, övertidsersättning, högre pension och garanterade löneökningar. Förbundet understryker samtidigt att innehållet skiljer sig åt mellan olika kollektivavtal, även om mycket är gemensamt. Det är därför frågan inte har ett enda svar: vilken ersättning du får och hur den beräknas avgörs av avtalet på just din arbetsplats.

Utan kollektivavtal behöver arbetsgivaren inte ge dig något utöver vad lagen föreskriver, enligt Seko. Unionens råd är då att se till att övertidsersättningen regleras i anställningsavtalet. Du har ändå rätt till skriftlig information: enligt lagen om anställningsskydd ska arbetsgivaren lämna skriftlig information om din arbetstid, ditt arbetstidsmått och andra villkor av väsentlig betydelse för anställningen, påpekar Sveriges Ingenjörer. Finns kollektivavtal regleras arbetstidsfrågorna huvudsakligen i tillhörande arbetstidsavtal; saknas kollektivavtal gäller arbetstidslagen.

Vad räknas som övertid?

Med övertid avses arbetstid som överstiger ordinarie arbetstid och jourtid, enligt Sveriges Ingenjörer. Ordinarie arbetstid är som huvudregel högst 40 timmar per vecka. Den sammanlagda arbetstiden – ordinarie arbetstid inklusive övertid – får vara högst 48 timmar per vecka i genomsnitt under en period om fyra månader, och den gränsen går inte att avtala bort enligt IF Metall.

IF Metall betonar att övertid inte får vara en regelbunden del av arbetstiden; den ska vara något utöver det vanliga. Lagen sätter också tak för uttaget: högst 48 timmar under en fyraveckorsperiod eller 50 timmar under en kalendermånad, och högst 200 timmar per år. Vid särskilda skäl, som oförutsedda sjukdomsfall eller en tillfällig arbetsanhopning som arbetsgivaren inte kunnat förutse, får ytterligare högst 150 timmar tas ut (Sveriges Ingenjörer). Kollektivavtal kan sätta lägre tak – i Teknikavtalet, IF Metalls största avtal, är gränsen 150 timmar övertid per år.

Jourtid är en egen kategori och räknas inte som övertid. Sveriges Ingenjörer definierar jourtid som tid då arbetstagaren står till förfogande på arbetsplatsen för att vid behov utföra arbete, med ett tak på 48 timmar under fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad. Beredskap är i stället tid då du kan lämna arbetsplatsen men måste finnas tillgänglig. Övertid är alltså först den tid som ligger utöver både ordinarie arbetstid och jourtid.

Gränser för övertid enligt lagen och kollektivavtal

Så räknas övertiden i Unionens avtal: månadslön delad med 72

I de flesta av Unionens kollektivavtal räknas övertidsersättningen ut genom att månadslönen delas med 72 för varje timme du jobbar kvalificerad övertid. Formeln ger ett timbelopp som utgår från din månadslön.

Divisorn och villkoren varierar mellan avtal. Unionen skriver uttryckligen att 72-metoden gäller de flesta av förbundets kollektivavtal, inte samtliga, och Seko understryker att innehållet skiljer sig åt mellan olika branschavtal. Vilken övertid som räknas som kvalificerad, vilka tider på dygnet som omfattas och vilka tak som gäller står i det avtal som omfattar dig – Teknikavtalets 150-timmartak är ett exempel på att avtalet kan vara strängare än lagen.

Vanliga metoder för övertidsberäkning i Unionens avtal

1. 72-metoden — Månadslön delat med 72 ger timlön för övertid

OB-tillägg: extra ersättning för kvällar och helger

OB-tillägg är extra ersättning för obekväm eller förskjuten arbetstid, det vill säga när din arbetstid är schemalagd till kvällar och helger. Du har rätt till tillägget om du omfattas av Unionens kollektivavtal.

Det finns ingen enhetlig nivå att utgå från. Seko skriver att vad som gäller varierar från bransch till bransch och att det därför inte exakt går att säga om och när du har rätt till OB. Ersättningen kan alltså vara utformad med olika intervall och olika satser beroende på avtal, och samma typ av kvälls- eller helgpass kan värderas olika i olika avtal.

OB och övertid har olika grunder och ska inte blandas ihop. OB-tillägget kompenserar för när arbetet är förlagt, medan övertidsersättningen kompenserar för att arbetet ligger utöver ordinarie arbetstid och jourtid.

Övertid vs OB-tillägg – olika syften och regler

Hitta dina exakta siffror i avtalet

Börja med att ta fram den avtalstext som gäller för dig: kollektivavtalet om sådant finns, annars anställningsavtalet och den skriftliga information om anställningens villkor som arbetsgivaren är skyldig att lämna enligt lagen om anställningsskydd. Enligt Seko ska du få den informationen senast en månad efter att anställningen börjat, och viss information redan senast den sjunde kalenderdagen.

Om något är otydligt är det snabbaste sättet att få svar att fråga din lokala fackliga representant. Seko hänvisar just till den lokala Seko-representanten när det gäller om och när OB gäller. IF Metall råder den som saknar kollektivavtal att kontakta en ombudsman på sitt fackförbund, och IF Metalls medlemmar kan vända sig till en ombudsman på sin lokala avdelning. De kan läsa avtalstexten tillsammans med dig och peka ut vilken sats och vilken divisor som gäller i ditt fall.

Kontrollera sedan lönespecifikationen mot avtalet. Leta efter de egna raderna för övertid och OB, stäm av antalet timmar mot ditt schema och räkna själv fram vad satsen borde ge utifrån din lön. Om timmarna, satsen eller beloppet inte stämmer har du underlag för att ställa frågan till lönekontoret eller din fackliga representant.

Steg för att kontrollera din övertids- och OB-rättigheter

Pengar eller kompledighet?

Övertid behöver inte alltid betalas ut i pengar. Unionen beskriver att kollektivavtalet innehåller regler för antingen övertidsersättning eller kompensationsledighet när du jobbar övertid, och det är avtalet som bestämmer vilken av formerna som gäller där du arbetar. Finns det lokala överenskommelser på arbetsplatsen är det dem du behöver läsa tillsammans med det centrala avtalet.

Skillnaden är praktisk. Vid ersättning i pengar syns värdet av övertiden direkt på lönespecifikationen, medan kompensationsledighet innebär att du i stället tar ut arbetstid som ledighet – värdet realiseras då först när ledigheten faktiskt kan läggas ut. Hur många timmars ledighet en övertidstimme motsvarar varierar mellan avtal, eftersom det är avtalets omräkningsregler som styr.

Pengar vs kompensationsledighet – fördelar och nackdelar