Vilka lagstadgade förmåner har du rätt till som anställd?

Lagstadgat, kollektivavtalat eller frivilligt?

Dina jobbvillkor kan styras på tre nivåer: lag, kollektivavtal eller arbetsgivarens frivilliga beslut. Enligt Arbetsmiljöverket kan villkoren följa av lag eller av ett kollektivavtal, som är en överenskommelse mellan arbetsgivare och fack. Saknas kollektivavtal på din arbetsplats gäller bara lagarna, och de beslutas av Sveriges riksdag. Därför kan en förmån som finns på en arbetsplats sakna lagstöd på en annan; den vilar då på avtal eller på arbetsgivarens eget val.

Lagstadgade rättigheter för anställda finns inom flera områden. Arbetstidslagen och arbetsmiljölagen är två exempel; andra centrala rättigheter följer av lagstiftningen om semester, sjuklön och föräldraledighet. De detaljerade reglerna står i respektive lag och kan kompletteras av kollektivavtal.

Skatteverket definierar en förmån som ersättning i annan form än pengar. Förmåner är antingen skattepliktiga eller skattefria. När en skattepliktig förmån ges ska arbetsgivaren betala arbetsgivaravgifter och göra skatteavdrag på förmånens värde; friskvårdsförmån är däremot skattefri.

Lagstadgade vs. kollektivavtalade vs. frivilliga förmåner

Arbetstid, raster och pauser enligt arbetstidslagen

Arbetstidslagen (ATL) anger hur mycket du får arbeta per dygn, per vecka och per år, och i vilken utsträckning du har rätt till pauser, raster eller måltidsuppehåll.

Säker och god arbetsmiljö – arbetsgivarens lagstadgade ansvar

Arbetsmiljölagen (AML) syftar till att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet och skapa en god arbetsmiljö. Lagen slår fast att arbetsgivaren är ytterst ansvarig för arbetsmiljön och ska leda arbetet mot en bättre arbetsmiljö.

Arbetsmiljöverket bestämmer mer i detalj vad som gäller för arbetsmiljön och ger ut föreskrifter som preciserar kraven – exempelvis för buller, farliga ämnen, ensamarbete och arbetsplatsens utformning.

Kollektivavtal kan ge fler förmåner än lagen

Kollektivavtal reglerar ofta villkor som går längre än lagarnas krav. Vilka förmåner du faktiskt får beror därför mycket på om din arbetsplats har ett kollektivavtal och vad det innehåller.

Ett konkret exempel är Arbetsmiljöverket, där de anställdas förmåner regleras i Villkorsavtalet, ett kollektivavtal. Det omfattar upp till 35 semesterdagar per år, ersättning för läkar- och sjukvård, extra föräldratillägg, friskvårdsbidrag och en betald friskvårdstimme på arbetstid varje vecka. Myndigheten har också ett flextidsavtal för att planera arbetstiden; heltidsarbete är 39 timmar och 45 minuter per vecka, och man kan arbeta från bostaden upp till 49 procent av arbetstiden. Inget av detta är lagstadgat för alla anställda i Sverige – det följer av just detta avtal och visar vad ett kollektivavtal kan innehålla.

Utan kollektivavtal kan arbetsgivaren välja att erbjuda exempelvis semesterdagar utöver lagens minimum, ersättning för vård, föräldratillägg och friskvårdsbidrag – men är inte skyldig att göra det.

Fördelar med kollektivavtal jämfört med endast lagar

Vanliga förmåner som inte är lagstadgade

Flera av de förmåner svenska anställda värderar högst är inte lagstadgade. I förmånsföretaget Benifys rapport ”Framtidens arbetsgivare: En plats i förändring”, byggd på svar från 16 000 svenska medarbetare, framkommer att den viktigaste förmånen är att kunna arbeta flexibelt, och många uppskattar möjligheten till hybridarbete. Flexibla arbetstider, förmåner kring pension, ledighet och hybridarbete toppar listan över mest populära jobbförmåner, och ett generöst friskvårdsbidrag tilltalar många. I undersökningen svarar 71 procent att de vill arbeta både hemifrån och på arbetsplatsen.

I bemanningsföretaget Randstads årliga rapport Workmonitor, baserad på svar från 1 000 anställda i Sverige, framgår att jobbkandidater i högre grad efterfrågar flexibilitet och en sund balans mellan jobb och fritid. Randstads HR-direktör Camilla Campelo uppger att många kandidater skulle tacka nej till ett jobb utan flexibilitet i arbetstider och placering. Enligt henne är trevlig arbetsmiljö ändå år efter år det viktigaste kriteriet vid val av arbetsgivare, följt av intressanta arbetsuppgifter och balans mellan jobb och fritid. Att en förmån är efterfrågad och populär gör den inte lagstadgad – flexibla arbetstider, hybridarbete och pensionsförmåner följer typiskt av avtal eller av arbetsgivarens beslut.

Skattepliktiga förmåner ska värderas till marknadsvärdet, alltså den kostnad den anställda skulle ha betalat för motsvarande vara eller tjänst. Vissa förmåner värderas i stället schablonmässigt, till exempel bilförmån och kostförmån. Förmånsvärden varierar mellan åren, och enligt Skatteverket är det viktigt att arbetsgivaren gör en ny beräkning av värdet för varje kalenderår. För dig betyder det att en förmån kan påverka beskattningen även när den inte kostar dig något direkt – och att skattefriheten är en separat fråga från om förmånen är lagstadgad.

Så tar du reda på vad som gäller för just dig

Börja med att ta reda på om din arbetsplats har ett kollektivavtal. Finns inget avtal är det lagtexten – inte en personalförmån du hört talas om – som sätter din lägstanivå.

Läs sedan ditt anställningsavtal och arbetsgivarens dokument om personalförmåner, och jämför med vad som är lagstadgat. Frågor om vilka lagar som styr förhållandet mellan arbetsgivare och anställda kan du ställa till ditt fackförbund; Unionen sammanställer till exempel en lista över lagar inom arbetsrätten, den del av svensk lagstiftning som styr förhållandet mellan arbetsgivarna och de anställda. Regeringen beskriver arbetsrätt och arbetsmiljö som området för villkor och förhållanden i arbetslivet, inklusive lönebildning och medling.

Om du är osäker på en specifik förmån, kontrollera två saker: om den regleras i lag eller avtal, och om den är skattepliktig eller skattefri. Vid oklarheter om vad som gäller på din arbetsplats kan din arbetsgivare och ditt fackförbund ge besked om avtalets innehåll.

Så tar du reda på dina rättigheter