Vilka lagstadgade förmåner har du rätt till som anställd?

Vilka lagstadgade förmåner har du rätt till?

De lagstadgade förmånerna för anställda finns i arbetstidslagen (ATL), arbetsmiljölagen (AML), semesterlagen, studieledighetslagen, lagen om anställningsskydd (LAS) och medbestämmandelagen (MBL). Till dem hör också lagen (1991:1047) om sjuklön, föräldraledighetslagen (1995:584) och socialförsäkringsbalken (2010:110). Lagarna är beslutade av Sveriges riksdag och anger en miniminivå för dina villkor.

Lagen (1988:1465) om ledighet för närståendevård ger rätt till ledighet när du vårdar en närstående. Lagen (1998:209) om rätt till ledighet av trängande familjeskäl ger ledighet av trängande familjeskäl. Studieledighetslagen ger rätt till ledighet för studier.

Semesterlagen reglerar semesterledighet, semesterlön och semesterersättning. Semestern tjänas in under ett intjänandeår och tas ut under semesteråret, och rätten till ledighet går inte automatiskt hand i hand med rätten till semesterlön. Ett kollektivavtal kan ge fler betalda semesterdagar eller högre semesterlön än lagen kräver.

Lagen om sjuklön ger rätt till sjuklön från arbetsgivaren under sjuklöneperioden, med 80 procent av lönen. Ett karensavdrag görs enligt 6 § lagen om sjuklön, och den som fått ett karensavdrag kan efter ansökan få ersättning för avdraget från Försäkringskassan med 700 kronor, oavsett avdragets storlek. Efter sjuklöneperioden tar Försäkringskassan över och betalar sjukpenning.

Föräldraledighetslagen ger rätt att vara ledig från arbetet i samband med barns födsel och en tid därefter. Du kan vara helt ledig utan krav på att ta ut föräldrapenning till barnet är 18 månader, och ledig med föräldrapenningdagar till barnet fyller 12 år eller slutar i årskurs 5. Arbetstiden får förkortas med upp till 25 procent till barnet fyllt 8 år, och du ska meddela arbetsgivaren minst två månader i förväg.

Den som är gravid har rätt att vara ledig i minst 7 veckor före beräknad förlossning och 7 veckor efter. En medarbetare som inte varit gravid har rätt till 10 dagars ledighet vid barnets födelse eller adoption, och det är Försäkringskassan som betalar ersättningen. Vid vård av sjukt barn får du vara ledig till barnet fyller 12 år, eller 16 år om barnet behöver mer hjälp än vanligt.

Föräldrapenning lämnas under högst 480 dagar sammanlagt för föräldrarna, och vid flerbarnsfödsel ytterligare 180 dagar för varje barn utöver det första. Ersättningen ger knappt 80 procent av inkomsten upp till ett lönetak på cirka 43 750 kronor i månaden, maximalt cirka 33 480 kronor. Tre månader per förälder går inte att överlåta och 90 dagar på grundnivå är reserverade för ena föräldern; de sista tre månaderna ger 250 kronor per dag.

Skyddet mot missgynnande behandling gäller bland annat föräldralediga: en arbetsgivare får inte missgynna en arbetssökande eller arbetstagare av skäl som har samband med föräldraledighet. Arbetstagare som begär flexibla arbetsformer av omsorgsskäl omfattas av särskilda skyddsbestämmelser och ett repressalieförbud. Diskrimineringsombudsmannen kan föra talan för enskilda arbetstagare i tvister om missgynnande behandling.

Lagen om anställningsskydd (LAS) reglerar anställningsskyddet, medbestämmandelagen (MBL) rätten till facklig information och förhandling och studieledighetslagen rätten till ledighet för studier.

Jobbvillkor styrs på tre nivåer: lag, kollektivavtal eller arbetsgivarens frivilliga beslut. Saknas kollektivavtal gäller bara lagarna, och en förmån som finns på en arbetsplats kan sakna lagstöd på en annan.

Arbetstid, raster och pauser enligt arbetstidslagen

Arbetstidslagen (ATL) ger rätt till pauser, raster eller måltidsuppehåll och sätter gränser för hur mycket du får arbeta per dygn, per vecka och per år. Till lagen hör arbetstidsförordningen.

Rätten gäller alla arbetsplatser, även de utan kollektivavtal, och arbetstidslagen beslutas av Sveriges riksdag. Ett kollektivavtal kan ge bättre villkor än lagen.

Säker och god arbetsmiljö – en lagstadgad rättighet

Arbetsmiljölagen (AML) ger rätt till en säker och god arbetsmiljö. Syftet är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet.

Arbetsgivaren är ytterst ansvarig för arbetsmiljön och ska leda arbetet mot en bättre sådan. Ansvaret gäller alla arbetsplatser, även de utan kollektivavtal.

Arbetsmiljöverket preciserar kraven i föreskrifter, bland annat för buller, farliga ämnen, ensamarbete och arbetsplatsens utformning. Till arbetsmiljölagen hör arbetsmiljöförordningen.

Arbetsmiljölagen och arbetstidslagen gäller samtidigt men reglerar olika saker: arbetstidslagen hur mycket du får jobba samt raster och pauser, arbetsmiljölagen riskerna i arbetet och arbetsplatsens utformning.

Kollektivavtal kan ge fler förmåner än lagen

Ett kollektivavtal är en överenskommelse mellan arbetsgivare och fack, inte en lag. Det kan ge villkor som går längre än lagarnas miniminivå, till exempel fler betalda semesterdagar eller högre semesterlön än semesterlagen kräver. Sådana avtalsförmåner gäller de anställda som omfattas av avtalet.

Anställda på Arbetsmiljöverket får enligt Villkorsavtalet upp till 35 semesterdagar per år, ersättning för läkar- och sjukvård, extra föräldratillägg, friskvårdsbidrag och en betald friskvårdstimme på arbetstid varje vecka.

Där är arbetstiden 39 timmar och 45 minuter per vecka för heltid, med ett generöst flextidsavtal och möjlighet att arbeta från bostaden upp till 49 procent av arbetstiden. Ingen av förmånerna är lagstadgad – de följer av kollektivavtalet.

Kollektivavtal ger också föräldralön, ett tillägg till föräldrapenningen. För många akademiker motsvarar den cirka 10 procent av lönen upp till lönetaket på cirka 43 750 kronor i månaden samt 80–90 procent av lönen över taket; Kommunal anger cirka 10 procent av lönen i 6 månader.

Utan kollektivavtal kan arbetsgivaren ändå välja att erbjuda egna förmåner, men är inte skyldig. De lagstadgade rättigheterna gäller även när ett kollektivavtal finns.

Lagstadgade vs. kollektivavtal och frivilliga förmåner

Förmåner som inte är lagstadgade – så skiljer du dem

Flexibla arbetstider, hybridarbete, pensionsförmåner, friskvårdsbidrag och extra föräldratillägg är inte lagstadgade. De följer av avtal eller av arbetsgivarens egna beslut, och ingen lag ger dig rätt att kräva dem.

Skatteverket definierar en förmån som ersättning i annan form än pengar. Förmåner är antingen skattepliktiga eller skattefria, och friskvårdsförmån är skattefri.

Skattepliktiga förmåner värderas till marknadsvärdet, den kostnad den anställda skulle ha betalat för motsvarande vara eller tjänst. Vissa förmåner värderas schablonmässigt, till exempel bilförmån och kostförmån.

Vid en skattepliktig förmån ska arbetsgivaren betala arbetsgivaravgifter och göra skatteavdrag på förmånens värde. Förmånsvärden varierar mellan åren, så arbetsgivaren behöver göra en ny beräkning för varje kalenderår.

Skattefrihet är en separat fråga från om förmånen är lagstadgad. Arbetstidslagen och arbetsmiljölagen är lagstadgade regelverk; andra förmåner vilar på avtal eller arbetsgivarens val.

Så tar du reda på vad som gäller för just dig

Ta reda på om din arbetsplats har ett kollektivavtal. Finns inget avtal sätter lagtexten din lägstanivå, inte en personalförmån du hört talas om.

Läs ditt anställningsavtal och arbetsgivarens dokument om personalförmåner och jämför med vad som är lagstadgat. För arbetstid och raster gäller arbetstidslagen och arbetstidsförordningen, för arbetsmiljön arbetsmiljölagen, arbetsmiljöförordningen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter.

Sjuklön regleras i lagen om sjuklön och därefter i socialförsäkringsbalkens regler om sjukpenning. Föräldrapenning och ersättning vid vab administreras av Försäkringskassan, och Skatteverket har reglerna om förmåners beskattning.

Misstänker du missgynnande behandling kan du kontakta ditt fackförbund, som kan göra en anmälan till Diskrimineringsombudsmannen. Unionen sammanställer en lista över lagar inom arbetsrätten.

Är du osäker på en specifik förmån, kontrollera två saker: om den regleras i lag eller avtal, och om den är skattepliktig eller skattefri.

Hur du tar reda på dina rättigheter som anställd