Lön och kollektivavtal: så bestäms lön och förmåner

Kollektivavtalet – ramen för lön och förmåner

Kollektivavtalet ligger till grund för arbetsmarknadens villkor. Det sätter miniminivåer och kan reglera lön, arbetstid, semester, pension, försäkringar och kompetensutveckling. SKR uppger att lokala avtal om ersättningar, villkor och förmåner kan komplettera de centrala avtalen och därmed förbättra verksamhetens effektivitet.

Enligt SKR omfattar kollektivavtalet alla arbetstagare i kommuner, regioner och kommunala bolag, med tjänstepension och avtalsförsäkringar. SKR hänvisar till broschyren Säg hej till ditt Kollektivavtal, som beskriver vanliga förmåner: semester, ersättningar, föräldraledighet, försäkringar, kompetensutveckling och pension.

Viktiga siffror om lön och kollektivavtal i Sverige

Från centralt avtal till din individuella lön

Lönebildningen sker i samspel mellan centrala avtal, lokala avtal och individuell lönesättning. SKR arbetar för att förbättra de lokala lönebildningsprocesserna och förutsättningarna för individuell och differentierad lön. Enligt SKR är lönen ett styrmedel för verksamhetens effektivitet, produktivitet och kvalitet, och sambandet mellan lön, löneutveckling, utveckling av arbetsuppgifter och arbetsprestationer bör vara tydligt. Därför är det viktigt att lönen sätts individuellt och varierat.

SKR påpekar också att lönebildningsprocessen fungerar bättre när medarbetarna förstår sin lönesättning. Lönerna är budgetens största utgiftspost, oftast omkring 70 procent.

Arbetsmiljöverket tillämpar individuell lönesättning. Myndigheten anger att lönen påverkas av arbetets svårighetsgrad, ditt ansvar, hur du samverkar med andra, din skicklighet och dina arbetsresultat i förhållande till verksamhetens uppdrag och mål.

Vad bestämmer din lön? Kriterier och löneutveckling

Kriterierna för din lön kan variera. Vanliga grunder är arbetets svårighetsgrad, ansvar, samverkan, skicklighet och arbetsresultat – samma faktorer som Arbetsmiljöverket anger påverkar lönen vid individuell lönesättning.

I en artikel i Arbetet ger tre förhandlare på arbetsgivarsidan sin syn. Anna Nordin, förhandlingschef på Livsmedelsföretagen, säger att löner bestäms marknadsmässigt och att de ska spegla arbetets innehåll och den prestation man gör, och att det ska finnas möjlighet att göra lönekarriär. Mattias Dahl, förhandlingschef på Svensk Handel, säger att märket ska fördelas utifrån prestation och kända kriterier. Åsa Kjellberg Khan, förhandlingschef på Elektriska installatörsorganisationen, säger att lönen sätts individuellt utifrån företagets förutsättningar och varje individs kompetens och bidrag till verksamheten. Hon betonar att alla, chefer och medarbetare, ska veta på vilka grunder lönen sätts och vad man ska göra för att kunna påverka lönesättningen, och att både arbetet och hur det utförs ska bedömas.

Utöver grundlönen har många medarbetare rörliga tillägg, exempelvis för arbete på obekväm arbetstid. Enligt SKR kan ersättningarna för vissa yrkesgrupper uppgå till flera tusen kronor per månad.

Lönesamtal och förhandling – så går det till

Lönesamtalet är ett tillfälle att diskutera lön och utveckling. På Arbetsmiljöverket har varje medarbetare regelbundna medarbetarsamtal, där man tillsammans med chefen sätter individuella mål som följs upp. Sådana samtal kan ligga till grund för lönesamtalet.

Unionen erbjuder förhandlingstips, lönestatistik och vägledning om du inte har fått rätt löneutbetalning i tid.

Inför lönesamtalet kan du förbereda dig genom att sätta dig in i kriterierna, jämföra med lönestatistik och lyfta fram dina resultat och mål.

Förmåner som följer med kollektivavtalet

Vilka förmåner du får beror på vilket kollektivavtal som gäller. Här är exempel från Arbetsmiljöverket, där förmånerna regleras i Villkorsavtalet.

Arbetsmiljöverket anger att förmånerna bland annat omfattar upp till 35 semesterdagar per år, ersättning för läkar- och sjukvård, extra föräldratillägg, friskvårdsbidrag och en betald friskvårdstimme på arbetstid varje vecka.

När det gäller arbetstid har myndigheten ett flextidsavtal och möjlighet att arbeta utanför kontoret. Heltid är 39 timmar och 45 minuter per vecka, vissa arbetsdagar före helgdagar är arbetstidsförkortade, och du kan arbeta från bostaden upp till 49 procent av arbetstiden.

Kompetensutveckling och introduktion ingår också. Arbetsmiljöverket uppmuntrar kontinuerlig kompetensutveckling, och alla nyanställda får ett introduktionsprogram i tre delar: en lokal del, en digital del med kurser i Kompetensportalen och en fysisk nätverksdag.

Avtalsrörelsen – när lön och villkor omförhandlas

Kollektivavtal omförhandlas i avtalsrörelser. Sveriges Lärare skriver att det blir avtalsrörelse nästa år och att samtliga kollektivavtal ska omförhandlas. Förbundet betonar att medlemmarnas vardag som lärare och studie- och yrkesvägledare är grunden för kraven i förhandlingarna, och att en avtalsrörelse innehåller många steg.

Sveriges Lärare har också i ett inlägg beskrivit att det nuvarande kollektivavtalet för kommunal sektor löpte ut den 31 mars och att inget nytt avtal fanns på plats medan förhandlingarna fortsatte. Avtal kan alltså löpa ut medan förhandlingar pågår.

För att medlemmarnas röster ska höras samlar Sveriges Lärare in svar i enkäten Avtalsbarometern fram till den 27 september.

Avtalsrörelsen – viktiga datum i kollektivavtalsförhandlingar

Information och förutsägbara villkor under anställningen

I en lagrådsremiss från januari 2022 föreslogs hur EU:s arbetsvillkorsdirektiv (2019/1152) skulle genomföras i svensk rätt. Direktivet handlar om tydliga och förutsägbara arbetsvillkor och uppdaterar reglerna om arbetsgivarens skyldighet att informera arbetstagare om anställningsvillkor.

Förslaget innehöll nya bestämmelser om att en arbetstagare som huvudregel under anställningen får ha en annan anställning, och att en arbetsgivare ska lämna ett skriftligt svar om en arbetstagare begär en annan anställningsform eller en högre sysselsättningsgrad. Det fanns också bestämmelser om skyldighet att lämna information om längden på en normal arbetsdag eller arbetsvecka när arbetstiden är förutsägbar.

Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 29 juni 2022. Medlemsstaterna får tillåta arbetsmarknadens parter att genom kollektivavtal avvika från vissa av direktivets bestämmelser.

Så kan du påverka och granska din lön

Du kan påverka och granska din lön på flera sätt. Delta i lönesamtal och medarbetarsamtal.

Sätt dig in i kriterierna för din lönesättning och hur du kan påverka dem.

Jämför med lönestatistik och hämta förhandlingstips.

Om lönen uteblir eller blir fel kan du kontakta facket.