När har du rätt till ledighet enligt lag och avtal?

Lag, avtal och ersättning – vad avgör din rätt till ledighet?

Rätten till ledighet följer av lag eller kollektivavtal. Fyra lagar är centrala: semesterlagen, arbetstidslagen, föräldraledighetslagen och studieledighetslagen. Kollektivavtalet reglerar typiskt löner, ledighet, arbetstider, försäkringar och pensionsinbetalningar. Det kan ge mer ledighet än lagen, men aldrig sämre villkor än de tvingande minimireglerna.

Skilj på rätt till ledighet och rätt till betalning under ledigheten. Studieledighet är enligt LO obetald – du har rätt till ledigheten, inte till lön från arbetsgivaren. Föräldraledighet hänger samman med föräldrapenning. Semester enligt semesterlagen är däremot betald ledighet genom semesterlön och semestertillägg.

Arbetstidslagen är dispositiv. Enligt lagens 3 § får ett kollektivavtal som slutits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation göra undantag från lagen i dess helhet eller avvikelser från bland annat 12–14 §§, och raster får bytas ut mot måltidsuppehåll. Ramen sätts av EU-direktivet 2003/88/EG, som enligt Arbetsmiljöverket innehåller minimiregler om veckovila, dygnsvila och sammanlagd veckoarbetstid. Enligt Arbetslivskoll omfattas nio av tio anställda av kollektivavtal, och finns ett avtal på din arbetsplats gäller det dig även om du inte är medlem i facket.

Rätt till ledighet enligt lag och avtal

Semester – 25 dagar, sammanhängande sommarledighet och sparade veckor

Semesterlagen ger dig minst 25 semesterdagar per år. Av dessa ska fyra veckor vara sammanhängande ledighet under juni–augusti. Du får spara en semestervecka per år i högst fem år, och det femte året har du rätt att ta ut tio veckor som sammanhängande semester. Har anställningen börjat före 1 september har du rätt till delvis obetald semester redan första anställningsåret.

Betald semester kräver att du först tjänar in dagarna under intjänandeåret. För semesteråret 2024 löpte intjänandeåret från 1 april 2023 till 31 mars 2024. Nyanställda som inte hunnit tjäna in några dagar har rätt till obetald semester. Många arbetsgivare erbjuder i stället förskottssemester: du får betalt utan att ha tjänat in dagarna, men då uppstår en semesterskuld som du måste betala tillbaka om du slutar inom fem år. Skulden faller dock bort om du blir uppsagd på grund av arbetsbrist under den tiden.

Semesterlön, semestertillägg och semesterersättning är tre olika saker. Semesterlön är din vanliga lön under semestern. Semestertillägg är extrapengarna: enligt lagen 0,43 procent av månadslönen per semesterdag, medan de flesta industriarbetare och privatanställda tjänstemän med kollektivavtal får 0,8 procent. Semesterersättning betalas i stället för semester du inte tagit ut när du slutar – både sparad semester från tidigare år och dagar intjänade under året du slutar – och betalas vanligtvis ut på slutlönen.

Vid en tidsbegränsad anställning på max tre månader är arbetsgivaren inte skyldig att erbjuda semester, men du ska ha semesterersättning i stället, och den får betalas ut löpande varje månad. Arbetar du mer än tre månader har du rätt till så många semesterdagar som du hunnit arbeta in.

Veckovila, dygnsvila och raster – ledighet i vardagen

Arbetstidslagen 14 § ger minst 36 timmars sammanhängande ledighet under varje period om sju dagar – veckovila. Enligt Kommunal ska veckovilan så långt som möjligt ligga under veckoslutet. Alla arbetstagare ska också ha minst elva timmars sammanhängande dygnsvila under varje 24-timmarsperiod, och i den vilan ska tiden mellan midnatt och klockan 5 ingå. Avvikelse får göras om verksamheten måste bedrivas dygnets alla timmar.

Pauser ingår enligt LO i den ordinarie arbetstiden, medan raster inte gör det – under rasten får du lämna arbetsplatsen. Genom kollektivavtal får raster bytas ut mot måltidsuppehåll enligt 3 § arbetstidslagen. Ordinarie arbetstid är högst 40 timmar i veckan i genomsnitt under fyra veckor. Den sammanlagda arbetstiden får vara högst 48 timmar i genomsnitt per vecka under en period om högst fyra månader.

Jour och beredskap är inte vila. Jourtid innebär att du är på arbetsplatsen och står till arbetsgivarens förfogande – högst 48 timmar under fyra veckor enligt arbetstidslagen. Utför du aktivt arbete under jourtiden räknas det som övertid, inte som jour. Beredskapstid, då du står till förfogande på hemmaplan, räknas inte som veckovila enligt Kommunal. Eftersom arbetstidslagen kan avtalas bort genom kollektivavtal är det avtalet som styr hur just dina viloperioder läggs.

Föräldraledighet – från graviditet till barnets åtta år

Föräldrar har tillsammans rätt till högst 480 dagars föräldrapenning med anledning av ett barns födelse, hälften av dagarna var. Enligt LO har pappan rätt till minst två månaders ledighet som inte går att överlåta till mamman. Föräldrapenning kan tas ut från och med den sextionde dagen före födelsen.

Rätten till hel ledighet varar fram till dess att barnet är 18 månader. Därefter har du rätt till deltidsledighet tills barnet fyller åtta år. Lagen ger också rätt till hel mammaledighet sju veckor före och sju veckor efter förlossningen, varav två veckor vid förlossningen är obligatoriska.

Föräldraledighetslagen skyddar mot missgynnande: arbetsgivaren får inte missgynna en arbetssökande eller arbetstagare på grund av föräldraledighet, och arbetsgivaren måste bevisa att så inte har skett.

Studieledighet – när du vill utbilda dig

Alla arbetstagare har rätt att ta ledigt för att studera, utan betalning från arbetsgivaren. Du får studera vad du vill – dock inte hobbyverksamhet – på heltid eller deltid och hur länge som helst. Rätten kräver att du har varit anställd minst ett halvår i sträck, eller minst tolv månader under de senaste två åren.

Rätten är inte obegränsad i tid: arbetsgivaren kan skjuta upp studieledigheten. Finns kollektivavtal är fristen för uppskovet högst sex månader. LO noterar också att kortare utbildningar på högst en vecka och facklig utbildning behandlas särskilt i regleringen.

Kontrollera om det finns kollektivavtal på din arbetsplats – där står fristens längd och eventuella särregler.

När kollektivavtalet ger mer ledighet

Kollektivavtalen är den vanligaste källan till bättre ledighetsvillkor än lagens miniminivå. Vissa avtal innehåller extra semesterdagar, ofta från det att du fyllt 40 år – den så kallade gubbveckan. I avtalet AB finns bestämmelser om 31 eller 32 semesterdagar, fler än semesterlagens 25. Även semestertillägget kan vara högre än lagens miniminivå.

Avtalet påverkar också inflytandet över när ledigheten läggs. Finns kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att förhandla om semesterförläggningen med facket, vilket ger en kanal för dina önskemål om sommarledigheten.

Arbetsmiljöverket har tillsyn över arbetstidslagen och kan medge undantag från vissa av dess regler. Verket har inte tillsyn över kollektivavtal och bedömer därför inte om de följer lagen.

På en arbetsplats utan kollektivavtal bestämmer arbetsgivaren ensam anställningsvillkoren inom lagens ram. Eftersom ingen lag reglerar lägsta lön kan villkoren där bli sämre.

Så tar du reda på din rätt

Börja med lagtexten för det område som är aktuellt. Semesterlagen, arbetstidslagen, föräldraledighetslagen och studieledighetslagen finns i Svensk författningssamling på riksdagens webbplats. Arbetsmiljöverket sammanfattar arbetstidslagens regler och vilka delar som kan avtalas bort – men notera att arbetstidslagen kan avtalas bort genom kollektivavtal.

Ta sedan reda på om det finns kollektivavtal på din arbetsplats och vilket det är. Det avgör vilka ledighetsvillkor som gäller utöver lagens regler.

Fråga facket eller arbetsgivaren när texten är otydlig – till exempel hur många dagar du tjänat in, hur uppskov med studieledighet får läggas eller hur veckovilan placeras i ditt schema.