Vad är skillnaden mellan lag och kollektivavtal?

Två regelsystem – samma arbetsplats

Lagar beslutas av Sveriges riksdag och gäller alla. Arbetstidslagen gäller, med vissa undantag, allt arbete som utförs i Sverige – oavsett om företaget är svenskt eller utländskt och så länge verksamheten bedrivs här.

Ett kollektivavtal är ett skriftligt undertecknat avtal mellan en fackförening och en arbetsgivare eller arbetsgivarorganisation om vilka anställningsvillkor som ska gälla på arbetsplatsen. Det binder arbetsgivaren och gäller alla anställda hos arbetsgivaren som omfattas av avtalet, oavsett om de är medlemmar i den avtalsslutande fackliga organisationen.

Nästan alla arbetstagare i Sverige omfattas av ett kollektivavtal. Enligt LO reglerar avtalen löner och anställningsvillkor för ungefär 90 procent av alla löntagare.

Lagen sätter ramarna och golvet

Arbetsmiljölagen innehåller allmänna krav på arbetsmiljön. Syftet är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet och skapa en god arbetsmiljö. Arbetsgivaren är ytterst ansvarig och ska leda arbetet mot en bättre arbetsmiljö.

Arbetstidslagen anger hur mycket du får arbeta per dygn, per vecka och per år. Den anger också i vilken utsträckning du har rätt till pauser, raster eller måltidsuppehåll. Lagen tar dessutom upp jourtid, beredskap och nattvila.

Arbetsmiljöverket har regeringens uppdrag att mer i detalj bestämma vad som gäller för arbetsmiljön. Myndigheten ger ut föreskrifter som preciserar kraven, till exempel för buller, farliga ämnen, ensamarbete och arbetsplatsens utformning. Arbetsmiljöverket har tillsyn över arbetstidslagen och kan medge undantag från vissa av lagens regler.

Arbetstidslagen bygger delvis på obligatoriska EU-regler i direktiv 2003/88/EG. Direktivet tillåter att parterna sluter kollektivavtal om arbetstiden, men innehåller minimiregler om veckovila, dygnsvila och sammanlagd veckoarbetstid.

Kollektivavtalet fyller på och anpassar

Kollektivavtalet reglerar arbetsgivarens och arbetstagarens rättigheter och skyldigheter på arbetsplatsen. Det kan innehålla bestämmelser om lön, lönesättning, ersättningar, arbetsvillkor, arbetstider, ledigheter, semesterlön, försäkringar, förhandlingsordning och turordning vid uppsägning. Avtalet kan också komplettera lagar som LAS och MBL.

Arbetsgivarna får arbetsfred och arbetsskyldighet, medan arbetstagarna får garanterade löner och villkor så länge avtalet gäller. Fredsplikten innebär att inga konflikter hotar produktionen under avtalstiden.

Ett kollektivavtal kan gälla för viss tid eller tills vidare och kan bara sägas upp av dem som slutit det; uppsägningen måste vara skriftlig. Avtalen kan anpassas för varje bransch.

För oorganiserade arbetsgivare som inte omfattas av de centrala kollektivavtalen kan facket teckna ett så kallat hängavtal. Det innebär att man tillämpar ett befintligt kollektivavtal. Bestämmelserna om kollektivavtal finns sedan 1928 i modern form i Medbestämmandelagen.

Hur ett kollektivavtal fungerar i praktiken

Skillnaden i rättslig karaktär

Vissa lagregler kan ersättas och kompletteras av kollektivavtal, till exempel reglerna om arbetstid. Unionen kallar dem dispositiva. Andra regler är tvingande och kan inte avtalas bort.

Arbetstidslagen kan avtalas bort genom kollektivavtal. Avtalet kan då ersätta hela lagen eller vissa delar av den; vilka regler som kan avtalas bort framgår av lagens tredje paragraf. En undre gräns finns dock kvar.

Arbetsmiljöverket har tillsyn över arbetstidslagen, men inte över kollektivavtal, och kan därför inte bedöma om ett avtal följer lagen eller uppfyller direktivet. Enligt LO löser kollektivavtalens regler om förhandlingsordning i stället nästan alla rättstvister utan utdragna, kostsamma juridiska processer.

Det enskilda anställningsavtalet ligger under båda

Så snart någon blir anställd finns ett enskilt anställningsavtal mellan arbetsgivaren och arbetstagaren, även om det inte sagts uttryckligen eller skrivits ned. Det påverkas av lagar, kollektivavtal, sedvänja och personliga överenskommelser mellan parterna.

Regler i lagar och kollektivavtal gäller även om anställningsavtalet inte är skriftligt och inget sagts om dem. Kollektivavtalet bestämmer oftast större delen av innehållet i det enskilda avtalet, till exempel lön och ersättningar eller regeln om fredsplikt.

Arbetsgivaren och arbetstagaren kan komma överens om annat, till exempel en extra semestervecka eller fritt kaffe. Avtalet får dock inte strida mot kollektivavtal eller lagar.

Någon räknas som arbetstagare bland annat om arbetet ställs till arbetsgivarens förfogande mot ersättning. Det ska också utföras under arbetsgivarens ledning och kontroll och vara varaktigt.

Om arbetsplatsen saknar kollektivavtal

Saknas kollektivavtal på arbetsplatsen gäller bara lagarna. Då bestämmer arbetsgivaren ensidigt vilka villkor som ska gälla utöver de arbetsrättsliga lagarna och det enskilda anställningsavtalet.

Ett konkret exempel på vad som faller bort är rätten till ett årligt lönesamtal, som regleras i kollektivavtal och inte i svensk lag. Utan kollektivavtal är dessutom intressekampen mellan löntagare och arbetsgivare oreglerad, i stället för att hanteras genom avtalens förhandlingsordning och fredsplikt.

Vad skillnaden betyder för dina villkor

På en arbetsplats med kollektivavtal har du enligt Sveriges Ingenjörer bland annat rätt till lönerevision, tjänstepension och tillgång till försäkringar vid sjukdom och arbetslöshet. Du har också rätt till föräldralön och ersättning vid övertid, beredskap och restid.

Flera av dessa förmåner är inte alls reglerade i lag: rätten till lönerevision och tjänstepension är två exempel. LO framhåller också att kollektivavtalet ger dig en högre pension.

Fördelar och begränsningar med kollektivavtal jämfört med lagar