Så fungerar arbetsmiljöarbetet på svenska arbetsplatser

Arbetsmiljöarbete är en ständig process – inte en pärm

Systematiskt arbetsmiljöarbete, ofta förkortat SAM, beskriver hur ni ska organisera, genomföra och följa upp arbetsmiljöarbetet på en arbetsplats. Enligt Arbetsmiljöverket är målet att skapa en arbetsmiljö där ingen blir sjuk, skadas eller dör av jobbet. Samma grundkrav gäller alla arbetsgivare: både stora och små verksamheter ska bedriva SAM, enligt Prevent.

SAM är en pågående process med flera delar och återkommande moment som behöver göras om och om igen. Arbetsmiljöverkets SAM-karta ger en översikt över vad som måste ingå. Hur ofta varje del behöver genomföras beror på verksamhetens art och risker – det finns ingen enhetlig mall som passar alla.

En viktig poäng är att arbetsmiljöfrågorna inte ska leva sitt eget liv vid sidan av verksamheten. Enligt Arbetsmiljöverket ska de ingå i det dagliga arbetet, till exempel på personalmöten eller i årsbudgeten. Omfattningen av arbetet anpassas sedan efter hur verksamheten ser ut.

Undersöka, bedöma, åtgärda, följa upp – så snurrar SAM-hjulet

En arbetsmiljöpolicy beskriver hur ni vill ha det på jobbet för att må bra. Det långsiktiga arbetsmiljöarbetet ska utgå från vad policyn säger, och Arbetsmiljöverket rekommenderar att policyn är konkret och lätt att förstå. Arbetsgivaren ansvarar för att ta fram både policy och rutiner för hur arbetsmiljöarbetet ska bedrivas, enligt Arbetsgivarverket.

Runt policyn finns flera återkommande delar: att samarbeta, skapa rutiner, fördela uppgifter och skaffa kunskap. Rutinerna bör ge besked om när, hur och av vem det systematiska arbetsmiljöarbetet ska genomföras, samt vilka som bör medverka – tydliga rutiner bidrar enligt Arbetsgivarverket till förutsägbarhet, effektivitet, trygghet och transparens.

Kärnan i cykeln är att undersöka, bedöma och åtgärda risker samt kontrollera att åtgärderna fick avsedd effekt. I detta ligger också att utreda ohälsa och olyckor. Arbetsgivarverket sammanfattar arbetsgivarens uppgifter som att utreda ohälsa, olycksfall och allvarliga tillbud, göra riskbedömningar, genomföra åtgärder, kontrollera åtgärderna och fördela arbetsmiljöuppgifter.

En fast punkt är den årliga uppföljningen: som arbetsgivare ska du varje år följa upp ert systematiska arbetsmiljöarbete, enligt Arbetsmiljöverket. Då syns det om arbetet verkligen har satts i system och fungerar. Uppföljningen kan behöva göras oftare än en gång om året – till exempel efter en omorganisation, vid ett olycksfall eller ett allvarligt tillbud.

Vem bär ansvaret – och vem ska vara med?

Arbetsgivaren har alltid ansvaret för arbetsmiljöarbetet och ska se till att både arbetstagare och skyddsombud får möjlighet att medverka, enligt Arbetsmiljöverket. Prevent beskriver samma sak: arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön och för att arbetstagarna inte utsätts för ohälsa eller olycksfall. Det är alltså inte en uppgift som kan skjutas över på medarbetarna.

Företagets chefer ska känna till arbetsmiljölagen och andra arbetsmiljöregler som gäller för verksamheten, enligt Prevent. Arbetsgivaren ska också ta hänsyn till arbetstagarens särskilda förutsättningar för arbetet genom att anpassa arbetsförhållandena eller vidta annan lämplig åtgärd – något som följer av 3 kap. 3 § arbetsmiljölagen, enligt Arbetsgivarverket.

Arbetsgivaren behöver ofta fördela de uppgifter som arbetsmiljöarbetet innefattar på andra personer i verksamheten. Enligt Prevent är det dock bara uppgifterna som kan fördelas – inte ansvaret för arbetsmiljön. Uppgiftsfördelningen bör därför vara tydlig och kopplad till kunskap och befogenheter.

Arbetstagarna deltar i arbetsmiljöarbetet, bland annat genom att rapportera risker, tillbud, sjukdom och olycksfall och genom att medverka när arbetsmiljön undersöks och en plan för åtgärder tas fram. Finns det ett skyddsombud ska också hon eller han delta. Skyddsombud utses av den fackliga organisation som har, eller brukar ha, kollektivavtal med arbetsgivaren, enligt Arbetsgivarverket. Saknas expertkompetens internt kan företagshälsovården anlitas – till exempel vid undersökningar och riskbedömningar, för att föreslå åtgärder och för att utbilda personal.

Vad ska skrivas ner – och när räcker det med riskbedömning?

Kraven på dokumentation varierar med arbetsplatsens storlek. Enligt Prevent behövs inte så mycket dokumentation om företaget har färre än tio anställda. Det som alltid ska finnas skriftligt är riskbedömning och handlingsplan.

Finns det minst tio anställda i verksamheten tillkommer ytterligare dokumentation. Då ska även arbetsmiljöpolicyn, rutinerna, uppgiftsfördelningen och den årliga uppföljningen skrivas ned, enligt Prevent. Dokumentationen blir därmed både ett underlag för det löpande arbetet och ett bevis på att arbetet faktiskt sker.

Den årliga uppföljningen är alltså ett minimikrav, men det kan finnas skäl att följa upp oftare. Arbetsmiljöverket nämner särskilt situationer som omorganisation, olycksfall och allvarliga tillbud som tillfällen då uppföljningen kan behöva ske tätare. Ett praktiskt arbetssätt är att knyta uppföljningen till de tillfällen då verksamheten ändå förändras.

Dokumentation krävs beroende på antal anställda

Årlig uppföljning av systematiskt arbetsmiljöarbete

Organisation och företagsstorlek förändrar förutsättningarna

Myndigheten för arbetsmiljökunskap har tagit fram kunskapssammanställningen ”Betydelsen av företagsstorlek och arbetsorganisation för arbetsmiljöarbete i svenskt näringsliv” (Kunskapssammanställning 2023:10). Publikationen har tagits fram av forskare inom arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet. Sedan januari 2026 har Arbetsmiljöverket tagit över uppdraget som nationellt kunskapscentrum och publicerar därför myndighetens publikationer.

Sammanställningen identifierar vetenskapliga artiklar som belyser samband mellan arbetsmiljöarbete och företagsstorlek, samt mellan arbetsmiljöarbete och arbetsorganisation inom näringslivet. De frågeställningar som styr arbetet är: hur beskrivs arbetsmiljöarbete i relation till företagsstorlek? Vilka eventuella skillnader mellan små, medelstora och stora företag identifieras? Hur beskrivs arbetsmiljöarbetet i relation till arbetsorganisation? Och skapar sättet att organisera arbetet olika förutsättningar för företagets arbetsmiljöarbete?

Poängen för en läsare som vill förstå sin egen arbetsplats är att arbetsmiljöarbetet inte bara handlar om vilka regler som gäller, utan också om hur arbetet är organiserat. Företagsstorlek och organisation påverkar vilka resurser, rutiner och förutsättningar som finns – och därmed hur arbetsmiljöarbetet i praktiken kan bedrivas. Den som vill gå vidare hittar sammanställningen hos Arbetsmiljöverket.

Distans, flexibla tider och tillfälliga anställningar – nya arbetsmiljöfrågor

Forskningsprogrammet Flexibelt arbete vid Högskolan i Gävle undersöker möjligheter och utmaningar med nya arbetsformer och anställningsformer. Här ingår att arbeta på distans, att ha flexibla arbetstider, att ha en tillfällig anställning eller en bemanningsanställning. Programmet ställer frågor om hur detta påverkar de anställdas hälsa, organisationers hållbarhet, arbetsvillkor och arbetsmiljö – och vilka nya krav som ställs på arbetsgivaren och chefskapet.

Enligt programmets beskrivning har cirka två tredjedelar av de anställda i Sverige i dag flexibla eller fria arbetstider, och en dryg tredjedel kan i olika grad arbeta hemifrån. För individen kan flexibiliteten ge bättre balans mellan arbete och privatliv, men den kan också förvandlas till gränslöshet, konstant tillgänglighet och minskad kontroll i livet. För arbetsgivaren kan erbjudandet om flexibla arbetsvillkor öka attraktiviteten och förmågan att anpassa sig över perioder med varierande krav.

Programmet lyfter också fram nya utmaningar kring arbetsmiljöansvar och hur arbetet ska organiseras och koordineras. Det gäller inte minst när arbetet sprids över flera platser eller utförs av personer med olika anknytning till verksamheten.

När det gäller anställningsformer uppger programmet att cirka 15 procent av arbetstagarna i Sverige har tillfälliga anställningar, och knappt 2 procent har också anställning hos ett bemanningsföretag. Sådana anställningar kan ge flexibilitet för arbetsgivarna och möjlighet att snabbt anpassa sig till förändringar, men de flesta med tillfälliga anställningar önskar en fast anställning, och bemanningsanställda vill ofta ha en tillsvidareanställning hos en och samma arbetsgivare. Programmets resultat används bland annat för att utveckla strategier och policys för flexibelt arbete och andra åtgärder för att främja en god arbetsmiljö.

Ny arbetsform – statistik från Sverige

Fördelar och utmaningar med flexibla arbetsformer

Praktiskt stöd: mallar, guider och utbildning

Arbetsmiljöverket samlar stödet för systematiskt arbetsmiljöarbete på en egen sida. Där finns SAM-kartan som ger en översikt över vad ni behöver göra, uppdelat på delområden som arbetsmiljöpolicy och årlig uppföljning, samarbete, rutiner, uppgiftsfördelning och kunskap, riskhantering samt utredning av ohälsa och olyckor. Till varje del finns användbara exempel och mallar, och det finns också en guide för att komma igång med SAM.

För den som vill fördjupa sig finns Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd samt fördjupande vägledning till föreskrifterna. Myndigheten ger även ut podden Hallå arbetsmiljö, där olika arbetsmiljöfrågor tas upp i samtalsform.

Utbildning är ett annat praktiskt spår. Prevent beskriver till exempel utbildningen Bättre arbetsmiljö – BAM grund, som ger grundläggande kunskaper för att kunna arbeta effektivt med arbetsmiljöförbättringar, och utbildningen Bättre arbetsmiljö för chefer, som riktar sig till chefer som behöver arbeta praktiskt med arbetsmiljön och leva upp till sitt ansvar. Prevent uppmanar också arbetsgivare att låta chefer och skyddsombud gå en grundutbildning i arbetsmiljö.

Saknas expertkompetens internt kan företagshälsovården anlitas, exempelvis vid undersökningar och riskbedömningar, för att föreslå åtgärder eller utbilda personal. Det viktigaste är ändå att arbetsmiljöarbetet integreras i det vardagliga arbetet. Enligt Arbetsmiljöverket ska arbetsmiljöfrågorna ingå i det dagliga arbetet, till exempel på personalmöten eller i årsbudgeten. Arbetsgivarverket framhåller på samma sätt att arbetsmiljön behöver integreras i verksamhetens olika delar och bli en naturlig del i verksamhetsplaneringen – ett väl genomtänkt arbetsmiljöarbete beskrivs där som ekonomiskt lönsamt, eftersom det minskar ohälsan och ökar arbetsglädjen.