Så fungerar arbetsmiljöarbetet på svenska arbetsplatser

Arbetsmiljöarbete är en ständig process – inte en pärm

SAM står för systematiskt arbetsmiljöarbete: hur ni organiserar, genomför och följer upp arbetet. Arbetsmiljöverket anger målet: ingen ska bli sjuk, skadas eller dö av jobbet. Grundkravet gäller alla arbetsgivare, stora som små, enligt Prevent.

SAM är en pågående process med flera delar och återkommande moment. Arbetsmiljöverkets SAM-karta visar vad som måste ingå. Hur ofta delarna genomförs beror på verksamhetens art och risker; ingen enhetlig mall passar alla.

Arbetsmiljöfrågorna ska ingå i det dagliga arbetet, enligt Arbetsmiljöverket, till exempel på personalmöten eller i årsbudgeten. Omfattningen anpassas efter verksamheten.

Undersöka, bedöma, åtgärda, följa upp – så snurrar SAM-hjulet

Arbetsmiljöpolicyn beskriver hur ni vill ha det på jobbet för att må bra. Det långsiktiga arbetet ska utgå från policyn; Arbetsmiljöverket rekommenderar att den är konkret och lätt att förstå. Enligt Arbetsgivarverket ansvarar arbetsgivaren för både policy och rutiner.

Runt policyn finns återkommande delar: samarbete, rutiner, uppgiftsfördelning och kunskap. Rutinerna bör beskriva när, hur och av vem SAM ska genomföras, och vilka som bör medverka. Tydliga rutiner ger förutsägbarhet, effektivitet, trygghet och transparens, enligt Arbetsgivarverket.

Cykelns kärna är att undersöka, bedöma och åtgärda risker samt kontrollera att åtgärderna fick avsedd effekt. Där ingår att utreda ohälsa och olyckor. Arbetsgivarverket listar uppgifterna: utreda ohälsa, olycksfall och allvarliga tillbud, göra riskbedömningar, genomföra och kontrollera åtgärder samt fördela arbetsmiljöuppgifter.

Som arbetsgivare ska du varje år följa upp ert SAM, enligt Arbetsmiljöverket. Då syns om arbetet har satts i system och fungerar. Uppföljningen kan behöva ske oftare: efter omorganisation, olycksfall eller allvarligt tillbud.

Vem bär ansvaret – och vem ska vara med?

Arbetsgivaren har alltid ansvaret för arbetsmiljöarbetet och ska ge arbetstagare och skyddsombud möjlighet att medverka, enligt Arbetsmiljöverket. Prevent beskriver samma sak: arbetsgivaren har huvudansvaret för att arbetstagarna inte utsätts för ohälsa eller olycksfall. Ansvaret kan inte skjutas över på medarbetarna.

Cheferna ska känna till arbetsmiljölagen och andra arbetsmiljöregler som gäller verksamheten, enligt Prevent. Arbetsgivaren ska också ta hänsyn till arbetstagarens särskilda förutsättningar genom att anpassa arbetsförhållandena eller vidta annan lämplig åtgärd. Det följer av 3 kap. 3 § arbetsmiljölagen, enligt Arbetsgivarverket.

Arbetsgivaren behöver ofta fördela arbetsmiljöuppgifter på andra i verksamheten. Enligt Prevent kan uppgifterna fördelas, men inte ansvaret för arbetsmiljön. Uppgiftsfördelningen bör vara tydlig och kopplad till kunskap och befogenheter.

Arbetstagarna deltar genom att rapportera risker, tillbud, sjukdom och olycksfall. De medverkar också när arbetsmiljön undersöks och en åtgärdsplan tas fram. Finns ett skyddsombud ska hon eller han delta.

Skyddsombud utses av den fackliga organisation som har, eller brukar ha, kollektivavtal med arbetsgivaren, enligt Arbetsgivarverket. Saknas expertkompetens internt kan företagshälsovården anlitas, till exempel vid undersökningar och riskbedömningar, för att föreslå åtgärder och utbilda personal.

Vad ska skrivas ner – och när räcker det med riskbedömning?

Dokumentationskraven varierar med arbetsplatsens storlek. Enligt Prevent behövs inte lika mycket dokumentation om företaget har färre än tio anställda. Riskbedömning och handlingsplan ska alltid finnas skriftligt.

Har verksamheten minst tio anställda tillkommer dokumentation. Då ska även arbetsmiljöpolicyn, rutinerna, uppgiftsfördelningen och den årliga uppföljningen skrivas ned, enligt Prevent. Dokumentationen är både underlag för det löpande arbetet och bevis på att arbetet sker.

Årlig uppföljning är ett minimikrav, men ibland kan den behöva ske oftare. Arbetsmiljöverket nämner särskilt omorganisation, olycksfall och allvarliga tillbud.

Organisation och företagsstorlek förändrar förutsättningarna

Myndigheten för arbetsmiljökunskap har tagit fram kunskapssammanställningen ”Betydelsen av företagsstorlek och arbetsorganisation för arbetsmiljöarbete i svenskt näringsliv” (Kunskapssammanställning 2023:10). Forskare i arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet står bakom den. Sedan januari 2026 har Arbetsmiljöverket tagit över uppdraget som nationellt kunskapscentrum och publicerar därför myndighetens publikationer.

Företagsstorlek och organisation påverkar resurser, rutiner och förutsättningar för arbetsmiljöarbetet. Sammanställningen finns hos Arbetsmiljöverket.

Distans, flexibla tider och tillfälliga anställningar – nya arbetsmiljöfrågor

Forskningsprogrammet Flexibelt arbete vid Högskolan i Gävle studerar distansarbete, flexibla arbetstider, tillfälliga anställningar och bemanningsanställningar. Programmet undersöker hur detta påverkar anställdas hälsa, organisationers hållbarhet, arbetsvillkor och arbetsmiljö, samt vilka nya krav som ställs på arbetsgivare och chefskap.

Enligt programmets beskrivning har cirka två tredjedelar av de anställda i Sverige i dag flexibla eller fria arbetstider. En dryg tredjedel kan i olika grad arbeta hemifrån.

För individen kan flexibiliteten ge bättre balans mellan arbete och privatliv, men också gränslöshet, konstant tillgänglighet och minskad kontroll i livet. För arbetsgivaren kan flexibla arbetsvillkor öka attraktiviteten och förmågan att anpassa sig över perioder med varierande krav.

Programmet lyfter nya utmaningar kring arbetsmiljöansvar och hur arbetet organiseras och koordineras. Det gäller särskilt när arbetet sprids över flera platser eller utförs av personer med olika anknytning till verksamheten.

Cirka 15 procent av arbetstagarna i Sverige har tillfälliga anställningar, enligt programmet. Knappt 2 procent har också anställning hos ett bemanningsföretag.

Sådana anställningar kan ge arbetsgivarna flexibilitet och snabb anpassning till förändringar. Men de flesta med tillfälliga anställningar önskar en fast anställning, och bemanningsanställda vill ofta ha en tillsvidareanställning hos en och samma arbetsgivare.

Programmets resultat används bland annat för att utveckla strategier och policys för flexibelt arbete och andra åtgärder för att främja en god arbetsmiljö.

Nyckeltal om flexibla arbetsformer i Sverige

Praktiskt stöd: mallar, guider och utbildning

Arbetsmiljöverket samlar stödet för systematiskt arbetsmiljöarbete på en egen sida. Där finns SAM-kartan, en översikt över vad ni behöver göra: arbetsmiljöpolicy och årlig uppföljning, samarbete, rutiner, uppgiftsfördelning och kunskap, riskhantering samt utredning av ohälsa och olyckor. Till varje del finns exempel och mallar, och en guide för att komma igång med SAM.

Fördjupning finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd samt i den fördjupande vägledningen till föreskrifterna. Myndigheten ger också ut podden Hallå arbetsmiljö, där arbetsmiljöfrågor tas upp i samtalsform.

Utbildning är ett annat praktiskt spår. Prevent beskriver Bättre arbetsmiljö – BAM grund, som ger grundläggande kunskaper för att arbeta effektivt med arbetsmiljöförbättringar, och Bättre arbetsmiljö för chefer, för chefer som ska arbeta praktiskt med arbetsmiljön och leva upp till sitt ansvar. Prevent uppmanar arbetsgivare att låta chefer och skyddsombud gå en grundutbildning i arbetsmiljö.

Saknas expertkompetens internt kan företagshälsovården anlitas, exempelvis vid undersökningar och riskbedömningar, för att föreslå åtgärder eller utbilda personal.

Arbetsgivarverket framhåller att arbetsmiljön behöver integreras i verksamhetens olika delar och bli en naturlig del i verksamhetsplaneringen. Väl genomtänkt arbetsmiljöarbete beskrivs där som ekonomiskt lönsamt, eftersom det minskar ohälsan och ökar arbetsglädjen.