Hur gör man en riskbedömning på arbetsplatsen?

Riskbedömning i praktiken – vad den ska leda till

En riskbedömning avgör hur allvarlig en risk är. Den görs efter att riskerna har identifierats, och syftar till att hitta åtgärder som förebygger ohälsa, olycksfall och dödsfall i arbetet. En risk är sannolikheten för att en farlig händelse eller exponering inträffar, vägd mot konsekvenserna i form av skada eller ohälsa (Arbetsmiljöverket).

Riskbedömningen är ett av fyra steg i det systematiska arbetsmiljöarbetet: undersöka, riskbedöma, åtgärda och kontrollera. Stegen ska upprepas regelbundet och utföras av arbetsgivare och anställda tillsammans, i samverkan (Prevent). Arbetsgivaren ansvarar för bedömningen; skyddsombudet har en särskild roll enligt lagen (Prevent; Kommunal).

Arbetsmiljölagen (1977:1160) slår i 1 kap. 1 § fast att lagens ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet och i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Samma mål gäller SAM-arbetet: ingen ska drabbas av ohälsa, skador eller dödsfall på jobbet (Arbetsmiljöverket). Riskbedömningen är därför inte en risklista utan ett underlag för beslut om åtgärder.

Börja med att undersöka arbetsmiljön

Undersök arbetsmiljön för att hitta risker som kan leda till ohälsa eller olycksfall. Undersökningen ska täcka fysiska, sociala och organisatoriska risker (Prevent). Enligt Kommunal ingår även digital arbetsmiljö: fungerande verktyg som datorer, telefoner och larm, samt att digitala skyddsronder genomförs.

Det finns flera metoder. Mycket sker i vardagen genom uppmärksamhet på arbetsmiljön, men undersökning kan också ske via skyddsronder, medarbetarenkäter, arbetsplatsträffar, mätningar och granskning av tidigare tillbud och olyckor (Prevent). Den organisatoriska och sociala miljön kan undersökas i möten och samtal eller med en enkät till alla anställda (Prevent).

Ohälsa och olycksfall beror ofta på en kombination av mänskliga, tekniska och organisatoriska faktorer (MTO). Prevent rekommenderar att alla tre perspektiven finns med både vid undersökning och riskbedömning. Undersökningen ska göras av arbetsgivare och anställda tillsammans, i samverkan.

Bedöm sannolikhet, konsekvens och allvarlighetsgrad

Du bedömer hur allvarlig risken är genom att väga samman sannolikheten för ohälsa eller olycksfall mot konsekvenserna om det inträffar (Arbetsmiljöverket). Använd undersökningen av arbetsmiljön som underlag. När alla faktorer som påverkar en risk synliggörs och granskas får arbetsgivaren bättre förutsättningar att avgöra om risken är allvarlig (Arbetsmiljöverket).

Ofta räcker en enkel riskbedömning med nivåerna låg, medel eller hög. Prevents klassning kopplar nivån till åtgärdsbehov: låg = försumbar eller liten risk och eventuell åtgärd; medel = viss risk som ska åtgärdas så långt rimligt; hög = allvarlig eller mycket allvarlig risk som ska åtgärdas snarast. Vid mycket allvarlig risk krävs åtgärd innan arbetet utförs.

Vissa risker kräver en grundligare bedömning av sannolikhet och konsekvens i en riskmatris. Innan ni bedömer hur allvarlig en risk är kan ni behöva ta reda på mer om den (Prevent).

Alla risker ska bedömas, och riskbedömningen ska alltid dokumenteras skriftligt (Prevent). Dokumentationen ligger till grund för handlingsplan och uppföljning.

Gör en handlingsplan med ansvar och tidsram

Allvarliga risker ska åtgärdas direkt. Risker som inte kan åtgärdas omedelbart ska in i en handlingsplan med vad som ska göras, vem som ansvarar och när det ska kontrolleras (Prevent).

Prioriteringen följer allvarlighetsgraden: hög risk åtgärdas snarast, mycket allvarlig risk kräver åtgärd innan arbetet utförs, och medelrisk åtgärdas så långt rimligt (Prevent). Arbetsgivaren ansvarar för att åtgärderna genomförs (Prevent; Arbetsmiljöverket).

Riskbedömningar fungerar bara om hela det systematiska arbetsmiljöarbetet fungerar. Arbetsgivaren ska se till att det finns tydliga rutiner för alla aktiviteter i SAM-arbetet, kunskaper och kompetens för arbetsmiljöarbetet, fördelning av arbetsmiljöuppgifterna i verksamheten och samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagare (Arbetsmiljöverket).

Kontrollera att åtgärderna faktiskt fungerar

För att veta om åtgärden har gett effekt måste den följas upp. Frågor att ställa: Har vi gjort det vi sa? Blev resultatet som vi tänkt? Räcker det, finns det nya omständigheter och behövs fler åtgärder? (Prevent).

Som arbetsgivare ska du följa upp hela det systematiska arbetsmiljöarbetet varje år för att rätta till det som inte fungerar (Arbetsmiljöverket). Uppföljningen kan behöva ske oftare än en gång om året, till exempel efter en omorganisation, ett olycksfall eller ett allvarligt tillbud (Arbetsmiljöverket).

Räcker inte åtgärden går risken tillbaka in i cykeln: den undersöks och bedöms på nytt och följs av fler insatser (Prevent).

Anpassa riskbedömningen efter verksamheten

Riskbedömningens innehåll styrs av verksamhetens faktiska risker. Bygg- och anläggningsarbete är en av de farligaste branscherna sett till dödsolyckor: i snitt tio personer i den svenska arbetskraften dör varje år i bygg- eller anläggningsverksamhet, en fjärdedel av alla som dör i arbetet. Dessutom omkommer i snitt minst en person anställd i ett utländskt bygg- eller anläggningsföretag varje år (Arbetsmiljöverket).

I byggprojekt finns flera aktörer med parallellt arbetsmiljöansvar: byggherren, projektören (arkitekt, konstruktör och andra som planerar eller projekterar), byggarbetsmiljösamordnaren (Bas-P eller Bas-U) och entreprenörerna. Alla måste samverka för att förebygga ohälsa, olycksfall och dödsfall i arbetet (Arbetsmiljöverket). Vissa arbetsmoment är arbeten med särskild risk och kräver alltid en beskrivning av åtgärder (Arbetsmiljöverket).

Utöver olycksfall och dödsolyckor exponeras byggnads- och anläggningsarbetare för riskfaktorer som på lång sikt kan leda till arbetsrelaterad dödlighet: buller, ihållande fysiskt tungt arbete och kemiska arbetsmiljörisker som asbest, kvarts och cancerogena kemiska produkter. Många drabbas också av arbetssjukdomar som belastningsskador och vibrationsskador (Arbetsmiljöverket). Sådana risker syns sällan i tillbudsstatistiken utan måste bedömas utifrån exponering över tid.

Riskbedömning ska göras före förändringar i verksamheten (Arbetsmiljöverket). Arbetsmiljölagen pekar dessutom särskilt på ensamarbete: arbetsgivaren ska beakta den särskilda risk för ohälsa och olycksfall som kan följa av att arbetstagaren arbetar ensam.