Samlade telekomavtal: så räknar du på kostnaden

Vad samlade telekomavtal innebär för kostnadsbilden

Telekom-avtalet inom TechSverige består av flera avtal. Unionens avtalssida samlar dem och sammanfattar de senaste ändringarna. Avtalet tecknas av TechSverige, Sveriges Ingenjörer, Akavia, Unionen, Ledarna och SEKO. För kostnadskalkylen finns därför inte ett enda dokument att läsa av, utan flera, med flera parter bakom villkoren.

Avtalen är uppdelade i två branschområden: IT och Telekom. IT-avtalet tecknas av TechSverige, Sveriges Ingenjörer, Akavia och Unionen. Telekom-avtalet tecknas av samma parter plus Ledarna och SEKO. Parbilden skiljer sig alltså mellan de två områdena.

Arbetsgivarorganisationen Almega IT och Telekomföretagen har bytt namn till TechSverige. TechSverige är en fristående arbetsgivarorganisation under Svenskt Näringsliv.

Den 5 april 2025 tecknade TechSverige ett nytt kollektivavtal med Seko för medarbetare inom Telekom-avtalet. Avtalet innebär bland annat undantag från nattarbetsförbudet och ett höjt tak för återföring.

Kollektivavtalet är ett medarbetaravtal och gäller alla medarbetare på arbetsplatsen, utan åtskillnad mellan arbetare och tjänstemän. Kalkylen behöver därför inte två parallella uppsättningar kollektivavtalsvillkor beroende på befattningstyp. Samma villkorsram kan användas för hela personalstyrkan och brytas ned per befattning och lönenivå.

Kostnadsbilden har två nivåer: de centrala avtalsvärdena och de lokala avtal som kan finnas på arbetsplatsen. Lokala avtal kompletterar det centrala avtalet, exempelvis om former för inflytande och samverkan, regler för arbetstidsförläggning eller andra viktiga frågor. En kalkyl som bara utgår från det centrala avtalet fångar inte de lokala villkor som faktiskt gäller på den egna arbetsplatsen.

Avtalsvärde och fördelning över avtalsperioden

Enligt Unionens sida om Telekom-avtalet inom TechSverige är avtalets totala värde 6,4 procent över hela avtalsperioden. Av det går 5,5 procent till löneökningar och 0,9 procent till arbetstidsförkortning och flexpension. Avtalsvärdet är alltså inte enbart en löneökningssiffra: knappt en sjundedel ligger i poster som inte höjer lönesumman men ändå belastar personalkostnaden.

Enligt Sveriges Ingenjörers avtalssida fördelas löneökningarna på två lönevisioner: 3,0 procent 1 april 2025 och 2,5 procent 1 april 2026. Löneöversynstidpunkten är den 1 april om inte annat överenskommes. De två procentsatserna summerar till 5,5 procent, samma nivå som Unionen anger som avsättning till löneökningar.

Samma procentsatser gäller inom IT-avtalet: 3,0 procent 1 april 2025 och 2,5 procent 1 april 2026. Kostnadsramen styrs alltså av identiska siffror i båda branschområdena, medan avtalskonstruktionerna skiljer sig åt.

Posterna ska hanteras olika i kalkylen. De 5,5 procenten är lönekostnadsdrivande och förplantar sig till alla kostnader som beräknas procentuellt utifrån lönen. Arbetstidsförkortningen påverkar förhållandet mellan betald tid och utförd tid och höjer kostnaden per producerad timme, utan att lönesumman nödvändigtvis stiger i samma takt. Flexpensionen är en avsättning till pension och läggs ovanpå lönekostnaden i kalkylen.

Tidpunkten 1 april avgör när kostnaden slår i budgeten. Följer budgeten kalenderåret ger en höjning den 1 april effekt först från april och framåt, medan nästa löneöversyn får fullt genomslag hela det följande året. Lägg in både delårseffekt första året och helårseffekt därefter. Kontrollera om löneöversynstidpunkten har flyttats genom överenskommelse.

Fördelning av avtalsvärde i Telekom-avtalet inom TechSverige

Löneöversynstidpunkter enligt kollektivavtalet

Från lön till total anställningskostnad

Verksamt har en beräkningshjälp för vad en anställd kostar. Enligt Verksamt omfattar beräkningen lön, semestertillägg, försäkringskostnader, särskild löneskatt och arbetsgivaravgifter. Använd listan som checklista så att ingen post glöms bort, men räkna fram värdet per befattning eller grupp i din egen kalkylmodell, så att den går att uppdatera när avtalsvärdena ändras.

Gången är i praktiken: utgå från avtalad månadslön per individ eller befattning, lägg på semestertillägg enligt tillämpad semestermodell, beräkna arbetsgivaravgifter på lönesumman, lägg till särskild löneskatt och summera med försäkringskostnaderna. Kontrollera i Verksamts beräkningshjälp vilka poster som är relevanta för just er pensions- och försäkringslösning.

För att jämföra personalkostnader mot andra verksamheter finns Statskontorets nyckeltalsapplikation. Där kan nyckeltal för personalkostnader och lokalkostnader jämföras med andra myndigheter och användas i planering, uppföljning och utveckling. Årsredovisningssök omfattar årsredovisningar från drygt 200 svenska myndigheter.

Flera av posterna beräknas som procent av lönen och följer därför löneökningen automatiskt. När du räknar på ett löneöversynsutfall ska du skala upp hela den procentbaserade kostnaden, inte bara lönedelen, och lägga flexpensionsavsättningen ovanpå resultatet. Det är skillnaden mellan att räkna på lönesumma och på total anställningskostnad.

Vid sidan av den fasta personalkostnaden finns rörliga poster. Telekom-avtalet reglerar arbetstidens längd och förläggning, maximalt antal övertidstimmar, övertidskompensation och restidsersättning. De varierar med bemanning, projektbelastning och resmönster och bör budgeteras separat i stället för att bakas in i en genomsnittlig timkostnad.

Nyckeltal för personalkostnader – jämförelse mellan myndigheter

Kalkyl per avtalsområde och befattning

Avtalen är uppdelade i två branschområden: IT och Telekom. Bland företagen som är anslutna till Telekom finns Telia Company, Tele2 och Telenor. Har verksamheten personal inom båda områdena måste kalkylen hållas isär per område, eftersom olika avtal styr villkoren. TechSverige samlar företag med it och telekommunikation som huvudsakliga verksamhetsområden, så gränsdragningen kan behöva göras utifrån vilken verksamhet medarbetaren faktiskt arbetar i.

IT-avtalet, IT/Tech-avtalet, tecknas av TechSverige, Sveriges Ingenjörer, Akavia och Unionen. Bland de anslutna företagen finns Tietoevry och CGI. På företagsnivå kan det finnas lokala kollektivavtal, till exempel om den lokala löneprocessen.

IT-avtalet är ett processlöneavtal som inte definierar ett löneökningsutrymme. En så kallad stupstock ger på många håll ett riktmärke för hur stor den kollektiva löneökningen ska vara. Arbetstidslagen är bortförhandlad i sin helhet och ersatt av avtalet, och den ordinarie arbetstiden får inte överstiga 40 timmar i veckan under en period på fyra veckor. Provanställning får omfatta högst 6 månader.

Lönesättningen sker på företagsnivå. Enligt Sveriges Ingenjörer ska den vara individuell och differentierad och kopplad till företagets mål och verksamhetsidé; lönesättning och lönestruktur ska vara saklig och systematisk, och principerna tydliga och kända. Avtalets procentsatser fungerar därför som ram och kontrollsumma för kalkylen, medan kostnadsberäkningen görs på faktiska befattningar och löner.

Praktiskt bygger du kalkylen i fyra steg. Dela först in personalen i grupper per avtalsområde, befattning och lönenivå. Sätt därefter aktuell lön per grupp och beräkna total anställningskostnad per grupp med posterna lön, semestertillägg, arbetsgivaravgifter, särskild löneskatt och försäkringskostnader. Lägg sedan på löneöversynen per grupp och summera.

Kontrollera till sist att summan av löneökningarna motsvarar avtalsvärdet för löneökningar; avviker den har något antagande i fördelningen mellan grupperna hamnat fel.

Eftersom avtalet är ett medarbetaravtal utan åtskillnad mellan arbetare och tjänstemän behövs ingen parallell kostnadsmodell beroende på befattningstyp. Gruppera i stället efter det som faktiskt driver kostnaden: befattning, kompetensnivå, lönenivå och hur stor del av arbetstiden som är schemalagd respektive rörlig.

Steg för kostnadsberäkning per befattning och avtalsområde

Verksamheter inom Telekom-avtalet (TechSverige)

Verksamheter inom IT-avtalet (TechSverige)

Lokala avtal och högre eller lägre nivåer

De lokala parterna kan liksom tidigare teckna avtal på nivåer både över och under de centrala procentsatserna. Kalkylen bör därför innehålla minst tre utfall: central nivå, en lokal nivå över de centrala procentsatserna och en lokal nivå under dem. Skillnaden mellan utfallen slår inte bara på lönesumman, utan på samtliga kostnader som beräknas procentuellt utifrån lönen.

Lokala kollektivavtal kan dessutom komplettera det centrala avtalet i frågor som inte regleras där, till exempel former för inflytande och samverkan, regler för arbetstidsförläggning eller andra viktiga frågor. Ett lokalt avtal tecknas av akademikerföreningen direkt med arbetsgivaren. Ta reda på vilka lokala avtal som finns på arbetsplatsen innan kalkylen fastställs. De villkor som gäller lokalt ingår i kostnadsbilden även när de inte syns i de centrala procentsatserna.

Regler för arbetstidsförläggning styr när arbetet utförs och därmed bemanningsbehovet över dygnet och veckan. Det ger kostnadseffekter vid sidan av lönesumman, exempelvis genom att bemanning behöver läggas på tider som kräver fler medarbetare eller andra schemalösningar. Vid skift- eller beredskapsarbete bör posten hållas synlig i kalkylen i stället för att enbart räkna på årslön.

Löneöversynen sker den 1 april om inte annat överenskommes. En lokal överenskommelse om en annan tidpunkt flyttar när kostnaden slår i budgetåret, även om nivån i övrigt är oförändrad. Kontrollera därför både nivå och tidpunkt i de lokala överenskommelserna innan kalkylen låses.

Kontrollera innan kalkyl fastställs – lokala avtal och avvikelser

Känslighetsanalys och uppföljning

Variera tre antaganden i scenarierna. Det första är löneökningsnivån: central nivå enligt 3,0 procent 1 april 2025 och 2,5 procent 1 april 2026, respektive en lokal nivå som är högre eller lägre.

Det andra är fördelningen inom de 0,9 procent som avsätts till arbetstidsförkortning och flexpension. Hur stor del som faller på arbetstidsförkortning respektive flexpension avgör om kostnaden främst syns som pensionsavsättning eller som förändrat förhållande mellan betald tid och utförd tid. Det tredje är bemanningens sammansättning, eftersom lönesättningen är individuell och differentierad och därmed varierar mellan grupper.

Räkna varje scenario hela vägen från lön till total anställningskostnad, med posterna lön, semestertillägg, försäkringskostnader, särskild löneskatt och arbetsgivaravgifter. Ett scenario som bara visar lönesumman underskattar skillnaden mellan utfallen, eftersom de procentbaserade posterna rör sig med lönen och flexpensionsavsättningen tillkommer ovanpå.

Skriv in antagandena i kalkylen med källa och datum: vilken procentsats du utgått från, om den är central eller lokal, vilken löneöversynstidpunkt som gäller och vilka lokala kollektivavtal du har identifierat på arbetsplatsen. Följ upp mot löneöversynstidpunkten 1 april och mot de lokala avtal som tecknats sedan kalkylen upprättades.

Ger ett lokalavtal en annan nivå än den centrala, uppdatera hela kalkylen och inte bara löneraden: lönebaserade kostnader, avsättningar och eventuella bemanningsantaganden påverkas samtidigt. Dokumentera avvikelsen mellan antagande och utfall, så att nästa års kalkyl kan bygga på den egna arbetsplatsens faktiska nivå i stället för på den centrala procentsatsen.